Fusk vid körkortsproven har blivit vanligare och metoderna mer raffinerade de senaste åren.
Men det var inte förrän i mars i fjol som det blev illegalt att fuska. Då infördes kravet att provskrivarna på heder och samvete ska intyga att de inte använder otillåtna metoder, och övertramp blir lika med osann försäkran.
– Det är anmärkningsvärt att regeln inte funnits tidigare, men då vi fick gehör för det verktyget har det lett ett antal fällande domar, säger Kristina Hagberg, chef för Trafikverkets förarprov.
Enligt myndigheten har tingsrätterna hittills fällt sex personer, men antalet kommer att öka. Totalt under fjolåret upptäckte Trafikverket nämligen 221 fall av fusk, varav 185 skedde med teknisk utrustning.
Diskret utrustning
Av de sex domarna framgår att provskrivarna använt sig av tekniska hjälpmedel: pytteliten hörsnäcka i örat, dito kameralins och mobiltelefon.
Frågorna har på det sättet kunnat förmedlats ut ur provsalen och rätta svar levereras i provskrivarens öra. I en av domarna framgår att den åtalade kontaktats på stan av en person som erbjöd hjälp för 5 000 eller 6 000 kronor.
Upplägget påminner mycket om det fusk som uppdagades vid högskoleprovet för några år sedan: organiserat, tekniskt avancerat och med en prislapp med minst tre nollor. Och i likhet med högskoleprovet är fusket en marginell företeelse: de upptäckta fallen utgjorde mindre än en promille av alla körkortsprov i fjol.
– Men vi vill inte att en enda ska ta sig igenom med fusk. Det handlar om trafiksäkerhet, säger Kristina Hagberg.
"Direkt livsfara"
Just att trafiksäkerheten äventyras har legat till grund för att tingsrätterna i fem av de sex fallen dömt för grov form av osann försäkran.
Blekinge tingsrätt skriver att outbildade förare som vistas i trafiken kan "utgöra en direkt livsfara för medtrafikanter och andra” och Växjö tingsrätt tar stöd i ett färskt utslag i Högsta domstolen, där en fuskare vid högskoleprovet dömdes till osann försäkran, grovt brott: "Fusk vid körkortsprov får enligt tingsrättens mening anses vara ännu allvarligare än samma typ av fusk vid högskoleprovet".
Sannolikt hade fusken varit fler om inte kryphålen steg för steg täppts till. Numera får varje provskrivare vid varje prov en unik uppsättning frågor och lokalerna är kameraövervakade, vilket ger bevismaterial vid misstänkt fusk.
Men Trafikverket, och även Transportstyrelsen, vill se fler åtgärder.
– Vi vill framför allt kunna stänga av kunder som fuskat, alltså inte bara få dem dömda för osann försäkran utan också stänga av dem, precis som vid fusk på högskoleprovet, säger Kristina Hagberg.
Mutor och hot
I en utredning som Transportstyrelsen lämnade till regeringen i höstas föreslogs en avstängning på upp till två år, och att den ska drabba även dem som hotar, bråkar, stör eller försöker muta i samband med provet. För ja, mutor förekommer.
– Det här handlar framför allt om obligatoriska utbildningsmoment, där man vill betala för att slippa genomgå utbildningen, säger Christer Wickman, förbundssekreterare i Sveriges Trafikutbildares Riksförbund (STR).
Mutförsöken förekommer bland blivande eller aktiva yrkesförare som kör buss eller tung lastbil. De måste ha ett yrkeskompetensbevis (YKB) som ska uppdateras vart femte år.
Det handlar också om körning på halkbana och annan riskutbildning inför vanliga B-körkort.
– Vi har levt med detta i minst 20 års tid och sett problemet växa. Vi misstänker att det finns ett antal aktörer som bedriver verksamhet inom både körning och teoriverksamhet. Det är kriminell, organiserad verksamhet och ett uttryck för det är när tillståndspliktig verksamhet blir utsatt för mutbrott, säger Wickman.
Mer svart än vitt
I det förslagspaket som Transportstyrelsen lämnade till regeringen ligger tyngdpunkten på åtgärder mot "illegal utbildningsverksamhet", eller svarta körskolor. Det är ingen marginell företeelse. Enligt Ekobrottsmyndigheten kan de svarta utbildningarna på vissa orter ha vuxit sig större än de lagliga körskolorna.
STR har uppskattat att den illegala verksamheten omsätter en miljard kronor per år.
– Vi vet att detta förekommer på i princip varenda ort i landet. Omsättningen på en miljard är en grov uppskattning, baserad på fakta vi fått utifrån brottmål och annat, säger Christer Wickman.
TT: Varför har detta kunnat pågå år efter år?
– De låga straffsatserna kan ha gjort att det ses som en ganska ofarlig verksamhet att bedriva. Det är svårutrett, det är svårt att bevisa och det finns pengar att tjäna. Transportstyrelsen har föreslagit en kraftig skärpning av påföljden, vilket vi välkomnar.
Ny lag på gång
Förslagspaketet från Transportstyrelsen har nyligen varit på remiss och till infrastrukturminister Tomas Eneroths (S) glädje mötts med positiv respons.
– Dessutom har myndigheterna själva redan börjat implementera en del av förslagen, exempelvis när det gäller rutiner vid prov och vilken tillsyn man har, säger Eneroth.
Frågan bereds just nu i regeringskansliet men ambitionen är att samtliga förslag ska genomföras, säger han.
– Vi jobbar vidare med ett mycket högt tempo och jag bedömer att när väl detta kommer på plats och om riksdagen ställer sig bakom så kommer vi att kunna stoppa svarta körskolor.
Något datum för när en proposition kommer presenteras vågar han inte lova.
TT: Kan man räkna med det är genomfört till nästa år?
– Absolut. Det måste vara ambitionsnivån.
Rättad: I en tidigare version av texten angavs fel antal fusk med tekniska hjälpmedel 2019. Även rättat i webbgrafiken.
