Det var på morgonen den 19 oktober 2004 som en åttaårig pojke och en 56-årig kvinna knivskars till döds i centrala Linköping. Den dåvarande kriminalinspektören Benniet Henricson höll en kurs under dagen och kom in i ärendet senare under eftermiddagen.
Sedan dess har ett omfattande arbete gjorts för att försöka få tag i mördaren.
– Det fanns egentligen inget huvudspår. Vi hade en viss kännedom om gärningsmannen, men det fanns egentligen bara ett vittne som sett delar av det hela, säger Benniet Henricson.
Ett riktmärke
Han berättar att kvinnan hann yttra några ord innan hon blev förd till sjukhuset, att det var en man i 20-årsåldern. Den informationen skulle kunna stämma bra in på att polisen nu gripit en man i 40-årsåldern.
– Det har jag haft som riktmärke i alla år trots att det har varit spekulationer om att det varit äldre och yngre män som utfört det här, säger Benniet Henricson, och fortsätter:
– Att man nu har gripit en person efter att ha nyttjat släktforskningsdna bör ju innebära att man har så pass mycket information att man har gripit rätt person. Jag utgår från det. Allt annat vore en överraskning, säger han.
Benniet Henricson berättar att polisen under tiden han var en del av utredningen topsade hundratals personer. Dna fanns säkrat från gärningsmannen i form av mordvapen, mössa och blod på offren. Men trots det hittades aldrig den skyldige.
Ett trauma
– Det som är intressant nu är att han tydligen är gripen i Linköping och har han bott i Linköping under de här åren så har han på något sätt kommit under radarn. Jag skulle inte bli förvånad om han inte finns med i det stora utredningsmaterialet på något sätt.
Många saker från utredningen har gjort avtryck på Benniet Henricson. Beskedet om att en man snart 16 år efter händelsen på sannolika skäl är misstänkt för morden är både lite förvånande, men också – och framför allt – en stor lättnad.
– Det är jätteviktigt. Det här har varit ett trauma för folk i Linköping vill jag påstå. Än i dag, och jag har varit pensionär i snart tio år, får jag frågor om dubbelmordet och om det någon gång kommer att lösas. Det här är lite som Palmemordet nästan, säger han.