De kriminella gängen har hamnat högt upp på den politiska agendan och även inom Kriminalvården ska de gängkriminella hanteras. I myndighetens uppdrag står särskilt att den ska motarbeta gängkriminalitet, organiserad brottslighet, våldsbejakande extremism och hedersvåld.

— Vi har en särskild strategi för hur vi ska arbeta för att förhindra en utveckling av gängkriminella i våra miljöer. Vi har ett nära och organiserat samarbete med polisen inom ramen för myndighetssamverkan i organiserad brottslighet som dessutom numera också är inskriven i myndighetens instruktion, säger Martin Holmgren.

Många gängmedlemmar

Han säger att det så klart sitter många på Sveriges anstalter som tillhör olika gäng.

— Men jag skulle vilja säga att utvecklingen av gängkriminella och radikaliseringen sker inte i fängelse som regel utan det sker utanför.

Hans uppfattning är att Sverige, jämfört med många andra länder har bättre koll på de intagna och mindre problem med rekrytering till kriminella gäng och radikalisering.

– Det har att göra med hur vi arbetar. Vi arbetar individbaserat, det vill säga vi gör individuella bedömningar av var intagna ska placeras. Om vi vet att någon tillhör ett visst gäng sätter vi dem inte tillsammans utan vi fördelar ut det på olika ställen.

På svenska anstalter ska personalen också arbeta nära de intagna.

– Då menar jag fysiskt nära när man arbetar på anstalten så att man är snabb att upptäcka om något händer. Exempelvis om någon försöker driva en fråga eller manipulera så har vi möjlighet att gripa in.

Underrättelsetjänst

Kriminalvården jobbar också mycket med informationsinhämtning för att stoppa försök till gängrekrytering och radikalisering.

– Den svenska Kriminalvården har en egen underrättelsetjänst, det är ganska ovanligt tror jag.

Han vill inte svara på om underrättelseverksamheten inkluderar infiltratörer på anstalter och häkten.

– Jag kan inte gå in närmare på hur vi jobbar inom underrättelsetjänsten, det ligger i sakens natur. Men vi har en förmåga att skaffa oss information ganska tidigt, ganska ofta, säger Martin Holmgren.

Den svenska sättet att arbeta mot gängen och radikalisering är enligt Martin Holmgren effektiv för att motverka rekrytering och osunda effekter av gängkriminaliteten.

– Men det är klart att också detta utmanas av den situation vi är i nu med platsbristen och den ökade tätheten av intagna.