Kriminella nätverk spåras i folkbokföringen

Folkbokföringen öppnar dörren till myndigheter och därmed till olika former av välfärdsbrott. Nu inleder Skatteverket och tolv andra myndigheter en gemensam insats för att kartlägga fel som utnyttjas av den organiserade brottsligheten.

Skatteverket samordnar ett myndighetsgemensamt arbete för att komma åt systematiska fel i folkbokföringen som används i organiserad brottslighet.

Skatteverket samordnar ett myndighetsgemensamt arbete för att komma åt systematiska fel i folkbokföringen som används i organiserad brottslighet.

Foto: Jonas Grönvik /TT

Brott & Straff2020-08-02 19:40

Skenskrivningar. Handel med svartkontrakt och falska adresser. Systematiska bedrägerier och grova bidragsbrott. Välfärdsbrotten angriper flera myndigheter. Ofta börjar allt med en felaktig folkbokföring.

– För att verka i samhället krävs att du har en identitet och en bosättning. På samma sätt blir dessa verktyg för att göra illegala affärer, säger Tobias Wijk, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Kartlägger adresser

För att komma åt välfärdsbrottsligheten har regeringen gett 13 myndigheter ett gemensamt uppdrag: i ett pilotprojekt ska strategiska adresser som misstänks användas för systematiska fel i folkbokföringen kartläggas.

Uppdraget samordnas av Skatteverket.

– Vi vill förstå bättre hur adresserna används, säger Wijk.

I takt med samhällets digitalisering har den organiserade brottsligheten bytt karaktär.

– Den organiserade brottsligheten agerar på en grå marknad, där man blandar legal och illegal verksamhet.

Förr handlade brottsbekämpningen om att upptäcka större summor och avvikelser. Nu handlar det om att upptäcka mindre summor i större omfattning. En brottslighet där omsättningen är stor och risken liten.

– I dag handlar den här brottsligheten om att få den att se så normal ut som möjligt. Man använder sig av bolag, adresser och personer som utnyttjas för att maximera utbetalningar.

Utnyttjade identiteter

Brottsligheten med utnyttjade identiteter har ökat under senare år, enligt Skatteverket. Ett förekommande upplägg är att en socialt utsatt EU-medborgare hämtas till Sverige för att etablera en identitet.

– Du folkbokför personen på den strategiska adressen som du har kontroll över och ger personen ett anställningsavtal. Du ordnar bank-id och tar sedan över personens digitala identitet, berättar Wijk.

Den utnyttjade personen kan sedan skickas ut ur landet. I vissa fall utnyttjas personen vidare, genom svartarbete eller människohandel. Identiteten byggs på med fiktiva inkomster och kontrolluppgifter som ger möjlighet till välfärdsförmåner.

– Du ordnar sjukersättning och andra utbetalningar. Och du kan bygga upp kreditvärdighet och ta leasing och lån på personerna.

Med flera identiteter går det att bygga upp bolag runt bedrägerierna.

– Till slut kan du sätta bolaget i konkurs och begära ut statlig lönegaranti.

Svårt att spåra

De kriminella nätverken verkar på avstånd från myndigheterna och är svåra att spåra. När brottsligheten väl uppmärksammas har utbetalningarna redan skett.

Folkbokföringsbrottet blir därmed ett viktigt brottsutredande verktyg.

– Hittar vi identiteterna ett halvår tidigare finns helt andra förutsättningar att väcka åtal. Då finns fortfarande spår att jobba med, säger Wijk.

Skatteverket utvecklar tekniska verktyg i folkbokföringssystemen för att möjliggöra skarpare analyser, i kombination med indikationer från andra myndigheter.

– Vi har redan en hyfsad uppfattning om aktuella adresser som missbrukas. Sedan finns det sannolikt fler, det är en rörlig massa.

Vässar verktygen

I pilotprojektet ska myndigheterna utveckla nya metoder och arbetssätt för att komma åt brottsligheten. Erfarenheter som kan leda till nya regleringar och lagar. Uppdraget ska redovisas till regeringen hösten 2021.

– Ska vi göra det här mer systematiskt behöver vi bättre förutsättningar till informationsutbyte mellan myndigheterna. Annars kommer vi i högre grad jaga felen i stället för att motverka dem, säger Wijk.

Enligt lagen ska en person vara skriven på den adress där man har sin huvudsakliga dygnsvila. Sedan 2018 är det straffbart att uppge osanna uppgifter i folkbokföringen. Folkbokföringsbrott kan ge böter eller högst sex månader i fängelse. Två år om brottet är grovt.

Fakta: Samverkan mot organiserad brottslighet

Den myndighetsgemensamma samverkan mot organiserad brottslighet inleddes 2008. De 13 samverkande myndigheterna är:

Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.

Det senaste tillskottet till truppen är Tillväxtverket, som ansvarar för utbetalning av korttidspermittering under coronakrisen.


Fakta: Felaktiga utbetalningar

De svenska välfärdssystemen läcker. Varje år betalas omkring 18 miljarder kronor ut felaktigt, enligt Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen som lämnade sin slutrapport i december förra året.

Sedan 2005 rör det sig om uppskattningsvis 300 miljarder kronor som betalats ut felaktigt från de svenska välfärdssystemen.

Tre av fyra felaktiga utbetalningar är en följd av att felaktiga uppgifter lämnats. Hälften av dem är avsiktliga fel, det vill säga misstänkta bidragsbrott.

Ett fåtal system står för en stor andel av felen. Exempelvis orsakar svartjobb betydande felaktiga utbetalningar på mellan 2,7 och 5,9 miljarder kronor per år.

Källa: Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!