Den 11 april för ett år sedan avsattes presidenten al-Bashir, efter att i ungefär 30 års tid lett en av världens strängaste regimer.
Medan inflationen och matpriserna klättrade allt högre hade fler och fler sudaneser samlats till revolution på landets gator och till slut rämnade marken under al-Bashir. Ett år senare försöker ett bräckligt övergångsstyre bygga upp landet från grunden.
Omvälvande massaker
Diktatorns fall innebar inte en omedelbar förändring. Det var militären som till sist valde att avsätta al-Bashir och den ville sedan fortsätta styra, genom ett styrande råd bestående av generaler.
Folkets protester, som hade pågått i fyra månader, fortsatte. Omfattande sittprotester ägde rum utanför militärens högkvarter i Khartum för att tvinga den att lämna ifrån sig makten.
Den 3 juni gick en ökänd paramilitär styrka som lyder under regeringen till attack mot sittprotesterna i huvudstaden. Fler än 100 människor sköts till döds av soldater i vad som beskrivits som en regelrätt massaker. Mängder av kvinnor uppges också ha blivit våldtagna. Döda kroppar visade sig senare ha dumpats i Nilen och det är fortfarande svårt att bedöma vidden av brottet.
En månad senare nådde militärrådet och en allians av civila parter och oppositionella grupper en uppgörelse om ett samstyre, med det uttalade målet att Sudan ska gå till val efter drygt tre år. I uppgörelsen ingick också en utredning av ansvaret för Khartummassakern och andra militära övergrepp mot civilbefolkningen.
River ned det gamla
Samstyret består av fem militärer och sex civila företrädare och leds av generalen Abdel Fattah al-Burhan, som till skillnad från många av sina kollegor inte står under tidigare anklagelser om krigsförbrytelser eller folkmord.
Topptjänstemannen Abdalla Hamdok valdes till premiärminister, landet fick åter vara med i Afrikanska unionen och det fattades beslut om att riva alla institutioner som byggts upp under al-Bashir-regimen för att sedan börja om från början.
På vägen finns dock många hinder. Vid sidan av de ekonomiska svårigheterna för interimsstyret fredssamtal med väpnade grupper i det sedan länge krigshärjade landet, där många långa konflikter förblir olösta och många invånare drivits på internflykt.
Den 9 mars i år stötte premiärminister Hamdok på ett bokstavligt hinder på vägen: Han klarade sig helskinnad från en explosion, ett misstänkt mordförsök, när han passerade utanför Khartum i en bilkonvoj.
"Jag kan försäkra er om att det som hände inte kommer att stå i vägen för vår övergångsperiod. Det är i stället ytterligare en knuff på förändringens hjul i Sudan", skrev han på Twitter efter attacken.
"Outhärdligt helvete"
Inflationen i Sudan har stigit från 44 procent till 71 procent under året som gått, enligt Internationella valutafonden.
– De ekonomiska omständigheterna har blivit ett outhärdligt helvete. Det sudanesiska pundet har förlorat 40 procent av sitt värde sedan al-Bashir avsattes, inflationen har ökat och bensin- och brödbristerna fortsätter, säger Khaled Omran, statsvetarprofessor vid De två nilernas universitet i Khartum, till nyhetsbyrån EFE.
Vid sidan av detta utgör coronaviruset ännu ett hinder för landets utveckling, då flera fall har upptäckts.
Sudan står fortsatt med på USA:s lista över stater som stödjer terrorverksamhet, vilket avskräcker investerare. För att strykas från listan förväntas landet först genomföra en rad grundläggande demokratiska reformer. Amerikanska sanktioner har dock lyfts gradvis.
En trojka bestående av USA, Storbritannien och Norge – som länge spelat en medlarroll i de sudanesiska konflikterna – gratulerar Sudan på årsdagen för Omar al-Bashirs fall. Länderna uppmanar alla landets parter att i ett första steg sätta sig vid fredsförhandlingsbordet.
"Mycket akut arbete återstår för att uppnå revolutionens mål", skriver de i ett uttalande.
Folkmordsåtal på gång
Omar al-Bashir då? Efter att diktatorn blivit avsatt meddelade de militärstyrda myndigheterna att enorma summor pengar hittats i kontanter i hans hem och han avtjänar ett fängelsestraff för korruption i Sudan.
al-Bashir står sedan länge anklagad för folkmord som begicks i konflikten i Darfur och i februari beslutade övergångsregeringen att han ska överlämnas till Internationella brottmålsdomstolen i Haag. 76-åringen har meddelat att han vägrar att samarbeta med domstolen.
