Rädslan för att vittna är ett stort problem för polisen, särskilt i utsatta områden.

Nu lägger regeringens särskilda utredare, justitierådet Stefan Johansson, fram förslag för att möta det problemet.

Ett kontroversiellt förslag är vad som i debatten kallats "kronvittnen".

Det innebär att en brottsmisstänkt, "kronvittnet", kan få strafflindring genom att hjälpa polisen att utreda andras brott, till exempel medlemmar i samma kriminella gäng.

– Handlar det om ett straff på flera år så ska straffreduktionen kunna ligga på årsbasis, säger Stefan Johansson.

Men det kräver att kronvittnet lämnar uppgifter som har "väsentlig" betydelse för en utredning om ett grovt brott. Till exempel grovt narkotikabrott eller mord, där flera begått brottet tillsammans.

Ingen förhandling

Storleken på strafflindringen ska kunna påverkas av om det finns en risk att kronvittnet utsätts för hämnd och behöver avtjäna sitt straff på ett särskilt sätt för att skyddas.

– Då kan man tänka sig en straffreduktion på uppemot hälften av straffvärdet, säger Johansson.

En brottsmisstänkt ska däremot inte kunna förhandla med åklagaren om åtalsfrihet, vilket man ibland ser i amerikanska filmer.

Därmed saknas garantier för att kronvittnet får straffreduktion. Åklagaren ska, enligt förslaget, lämna ett påföljdsförslag till rätten, men det är domstolen som till sist avgör om det blir straffreduktion.

Johansson påpekar dock att det är väldigt sällan en domstol dömer ut strängare straff än vad åklagaren yrkat på.

Ett liknande "kronvittnessystem" som utredningen föreslår finns i Norge och Danmark. Utredningen har även studerat andra europeiska länder.

– Vi har inte hittat ett enda land där åklagaren kan binda domstolen vid en viss påföljd, säger Johansson.

Han uppger dock att åklagare i vissa länder har möjlighet att före rättegången "skära av åtalet", så det bara omfattar vissa åtalspunkter.

Utredningen ser en viss risk för att kronvittnen kan komma att ljuga för att få straffreduktion. Därför föreslås skärpta straff för falsk angivelse och falsk tillvitelse.

Inga anonyma vittnen

Utredningen har även haft i uppdrag att se om det är lämpligt att införa en möjlighet till anonyma vittnen. Men någon sådant förslag läggs inte fram.

Anonyma vittnen innebär att den åtalade inte vet vem som vittnar.

– Det inskränker ju den grundläggande principen om rätt till full insyn i det som är grund för åtal, säger Johansson.

Utredningen bedömer att anonyma vittnen bara skulle kunna användas i enstaka fall. Då ska det handla om mycket allvarliga brott och där det finns hotbild mot ett vittne.

Ett anonymt vittne får heller inte ha kopplingar till den brottsmisstänkte. Därför skulle det, enligt utredningen, bara kunna handla om vittnen som av en tillfällighet fått bevittna ett brott.

Anonyma vittnesmål är möjliga i till exempel Danmark, Norge och Finland.

– Där tillämpas det väldigt, väldigt sällan, säger Johansson.

I Finland har det bara skett en gång, om ett terroristbrott i Syrien.

Svensk polis och åklagare har till utredningen framfört att de i särskilda situationer skulle vilja ha möjlighet till anonyma vittnen, till exempel vid en skjutning på ett torg som vittnen utan andra kopplingar till det inträffade sett.

Nackdelar överväger

Men utredningen bedömer att nackdelarna överväger med tanke på i hur få fall anonyma vittnen skulle kunna användas.

Bevisvärdet av ett anonymt vittnesmål bedöms bli begränsat eftersom den åtalades försvar inte fullt ut kan korsförhöra vittnen.

Att låta enbart försvarsadvokaten få veta vittnets identitet anses bli problematiskt i förhållande till advokaternas etiska riktlinjer.

En annan nackdel bedöms vara att polisen tidigt i en brottsutredning inte skulle kunna garantera ett vittnes anonymitet. Enligt utredningen måste det vara domstolen som fattar det slutliga beslutet vid rättegången.

Advokatsamfundet kritiskt

– Det finnas en risk för orealistiska förväntningar på att få vittna anonymt. Det skulle kunna skada tilltron till rättsväsendet, säger Johansson.

Utredningen föreslår också en rad straffskärpningar, bland annat för övergrepp i rättssak, oftast vittneshot. Straffskalan går i dag från böter upp till fängelse i åtta år.

Utredningen föreslår att hot mot vittnen, som förstärks genom vapen, vapenattrapper, sprängämnen eller antydningar om att ett våldsamt gäng står bakom hotet, ska betraktas som grovt övergrepp i rättssak. Straffvärdet för grovt brott är två till åtta år.

– Förslaget är kirurgiskt anpassat för kriminella nätverk, säger Stefan Johansson.

Advokatsamfundet välkomnar att utredaren säger nej till anonyma vittnen men man vill inte heller ha kronvittnen.

– Det finns rättssäkerhetsaspekter med risk för felaktiga utpekanden för att personer vill ha lägre straff. Det leder också till svåra överväganden när man ska bedöma vilken betydelse det haft för utredningen. En ytterligare fråga är brottsofferperspektivet, där det kan upplevas som stötande att människor inte döms för brott de begått, säger Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet.