Luckor i diskrimineringslagen ska täppas till

Polisen och andra rättsvårdande myndigheter ska i större utsträckning omfattas av diskrimineringslagen, tycker regeringen. Utredare får nu i uppdrag att ge förslag på hur det ska gå till.
–Det känns oerhört viktigt nu när vi har en diskussion i samhället med exempelvis Black lives matter-rörelsen, säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP)

Black lives matter-rörelsen och diskussionerna i samhället om allas lika värde i dess kölvatten har aktualiserat behovet av att täppa till luckorna i diskrimineringslagstiftningen, enligt jämtställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP).

Black lives matter-rörelsen och diskussionerna i samhället om allas lika värde i dess kölvatten har aktualiserat behovet av att täppa till luckorna i diskrimineringslagstiftningen, enligt jämtställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP).

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Brott & Straff2020-10-03 06:45

Sedan 2018 pågår en utredning som ska lämna förslag på hur diskrimineringslagstiftningen ska kunna blir effektivare och mer ändamålsenlig. Utredningen skulle ha presenterats i dagarna men den kommer nu att pågå i ytterligare ett år eftersom regeringen beslutat om ett tilläggsdirektiv.

– Vi ser att det finns luckor i lagen och vi vill att det ska tas fram förslag på hur man ska täppa till de här luckorna, säger Åsa Lindhagen.

Polis och tull

Tilläggsdirektivet som regeringen lämnat till utredningen innehåller tre delar. Den första handlar om att ge enskilda personer ett starkare skydd vid kontakt med exempelvis rättsvårdande myndigheter eftersom skyddet mot diskriminering i offentliga verksamheter i Sverige i dag ser olika ut.

– När det gäller beslut som fattas och åtgärder som vidtas inom socialtjänsten regleras det av diskrimineringslagstiftningen, men inte för till exempel tullen eller polisen. Där vill vi få ett starkare skydd, säger Lindhagen.

Utredningen får också i uppdrag att se över behovet av ytterligare åtgärder för att skydda arbetstagare som diskrimineras av personer som inte är anställda på arbetsplatsen.

– Vi hör ju berättelser exempelvis från hemtjänsten att det finns brukare som ska ha hjälp av hemtjänsten men inte vill ha en person med utländsk bakgrund till exempel. Det kan ju vara väldigt tungt för en människa att bli utsatt för diskriminering enbart på grund av vem man är.

Stärka ytterligare

När det gäller diskriminering på arbetsplatsen finns arbetsmiljölagstiftning som kan ge skydd av olika slag men enligt Åsa Lindhagen behöver skyddet stärkas ytterligare.

– Vi vill tydligt slå fast att diskriminering är väldigt allvarligt både för den enskilda människan som är utsatt men också för samhället och att vi behöver ett starkare skydd.

Den tredje delen av tilläggsdirektivet gäller att ta ställning till om det behövs åtgärder för att stärka skyddet mot diskriminering i de fall det inte finns en identifierbar person som utsatts för diskriminering. Det kan handla till exempel om att det är en grupp personer som missgynnas.

Ta på allvar

Åsa Lindhagen säger att det är viktigt att upplevelser av att behandlas annorlunda, till exempel i kontakter med myndigheter, tas på allvar.

– Det känns oerhört viktigt nu, när vi har en diskussion i samhället med exempelvis Black lives matter, där diskriminering kan vara ett uttryck för rasism. Vi har diskussioner i samhället kring allas lika värde och det är oerhört viktigt för politiker nu att stå upp för detta och stärka skyddet mot diskriminering och ta steg framåt hela tiden i de frågorna.

Fakta: Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen (2008:567) är en lag som syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Lagen trädde i kraft den 1 januari 2009.

Diskrimineringslagen innehåller förbud mot både direkt och indirekt diskriminering samt trakasserier av olika slag.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) utövar tillsyn över att diskrimineringslagen följs. Den som inte fullgör sina skyldigheter i fråga om aktiva åtgärder mot diskriminering kan föreläggas vite. Ett vitesföreläggande kan prövas av Nämnden mot diskriminering.

Källa: ne.se


Fakta: Utredningen av diskrimineringslagen

Den 30 augusti 2018 tillsatte regeringen utredningen "En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen". Uppdraget skulle redovisas senast den 30 september 2019.

Utredningstiden förlängdes dock och nytt slutdatum sattes till den 1 oktober 2020. Men nu har regeringen beslutat om ett tilläggsdirektiv och därmed förlängs utredningstiden ytterligare. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2021.

Ett delbetänkande som avser delarna i de ursprungliga direktiven ska dock lämnas senast den 15 december 2020.

Källa: Regeringen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!