Fem svenska män dömdes under fredagen för att ha skjutit ihjäl två män i en bil i Danmark i somras. De tillhör alla den kriminella grupperingen Dödspatrullen och en konflikt med gänget Shottaz ligger bakom konflikten.

De kriminella nätverken kommer från områdena Rinkeby och Tensta i Stockholm och är löst sammansatta nätverk med en tajt kärna, säger Manne Gerell, docent inom kriminologi vid Malmö universitet.

– De har tidigare till stor del varit vänner eller liknande och sedan hamnat i konflikt med varandra, säger Manne Gerell.

Konflikten mellan dem började redan 2015, enligt polisen.

– Då uppstod en splittring i och med ett brottsupplägg som föll isär, säger Stephan Kiernan, chef för spaningssektionen i norra Stockholm.

En person mördades och kort därefter sköts en annan ihjäl, i vad polisen anser vara en vedergällning.

– Och sedan dess har ett tiotal unga vuxna fallit offer. Nya vedergällningar, konfliktytor och nya allianser har gjort att konflikten levt vidare, säger Kiernan.

Lugn eller maktvakuum?

Hur domen kommer påverka de kriminella miljöerna är svårt att veta utan att ha detaljerna om hur nätverken ser ut just nu. Gerell ser två tänkbara scenarier:

– Det skulle kunna bli lugnare. Fler våldsdrivande aktörer sitter inne och är borta från gatan länge och det kan lugna ner konflikten och miljön. Men det kan bli tvärtom också. När de försvinner skapas ett maktvakuum och andra kan vilja avancera och ta till våld för att göra det.

Ett maktvakuum är något som polisen räknat med, och sedan i höstas har man arbetat aktivt mot dem som har ett våldskapital i Rinkeby, säger Kiernan.

– Vi har en konstant samordning av ärenden och underrättelser för att inte hamna i en situation utan kontroll.

Långa straff

Tre av de fem männen döms till livstids fängelse. De två yngsta av dem, som var 17 år när morden begicks, får 20 år – det maximala straffet för så unga personer i Danmark. Det är ett långt längre straff än de maximalt fyra års ungdomsvård som gäller för personer mellan 15 och 17 år i Sverige.

Manne Gerell anser att strafflängd i sig inte avskräcker någon som är kriminell från att begå grova brott som skjutningar. Däremot kan längre straff för unga ge effekt om personerna sitter inne så pass länge som de annars skulle ha begått brott.

– Det är inte så troligt att 17- eller 18-åringar som suttit inne i fyra år är rehabiliterade när de kommer ut. De är fortfarande drygt 20 år när de kommer ut och i den åldern är det svårt att lämna den kriminella miljön.

En person som börjar komma upp i 40-årsåldern å andra sidan är inte längre lika benägen att begå brott när hen släpps ur fängelset, säger Gerell.

– För de här väldigt våldsamma och kriminella unga som inte får så långa straff hade det varit nyttigt att se över om de kan få längre straff.

"Måste titta på alla verktyg"

Stephan Kiernan anser att frågan om hårdare straff är tudelad.

– Ibland är det så oerhört viktigt att lyfta bort personer, som är fruktansvärda förebilder, från den här miljön, säger han.

Samtidigt ser han det inte som en långsiktig lösning. Han förespråkar ett brett och långsiktigt brottsförebyggande samarbete i utsatta områden tillsammans med kriminalvård, skola, socialtjänst och myndigheter.

– Det är lätt att ropa på hårdare straff men vi har en utmaning framför oss och vi måste titta på alla verktyg, säger Kiernan.