Saken nystades upp av lokalbon Joel Nordkvist som beskriver sig som "väldigt historieintresserad".

– Det här är en upprättelse för en historisk skymf, säger han till TT.

Det statliga mentalsjukhuset på Frösön tog mellan 1915 och 1988 emot patienter från hela Norrland.

När coronapandemin rasade i våras berättade en kollega för Joel Nordkvist, i ett samtal om liknelsen med spanska sjukan, att han i början på 80-talet hört talas om sjukhusets massgrav. Kollegan jobbade då som kyrkogårdsarbetare på Frösöns västra kyrkogård.

Hittills obekräftat

Joel Nordkvist gick i gång på uppgifterna, men fastnade direkt. I Frösö församlings arkiv fanns inget om patienterna på mentalhospitalet. Och ingen av de bästa lokalhistorikerna kände till massgraven.

Ett avgörande genombrott kom när han fick reda på att patienterna tillhörde en egen församling inom hospitalet. När det stängdes hamnade församlingens arkiv hos Landsarkivet. Där fick Joel Nordkvist historien bekräftad.

Spanska sjukan tog sig in via kvinnornas avdelning och spred sig över hela hospitalet hösten 1918. På några månader dog 58 patienter, enligt hospitalets död- och begravningsbok som hyser uppgifter om patienternas namn, hemort och begravningsdatum.

Anonymt öde

– Det var väldigt många begravningar på samma dag. På en söndag i november begravdes 14 patienter och en dryg vecka senare ytterligare tio, berättar Joel Nordkvist som är lokalpolitiker.

Av arkivet framgår också att tio kroppar skickades till hemförsamlingarna. För övriga väntade den anonyma massgraven.

– Det lutar åt att de anhöriga fick dödsattester men inte uppgifter om var de hade begravts, säger Joel Nordkvist.

– Jag tror att anledningen till att man gjorde som man gjorde var nog tyvärr en sanitetsfråga. Kroppar blev liggande och man måste göra någonting.

Sluten miljö

En annan förklaring, tror Joel Nordkvist, är dåtidens syn på patienter inom psykiatrin.

– På den tiden var hospitalen samhällen i sig. Det var inte mycket som hände innanför väggarna som ramlade ut.

Nu gläds han över att kunna levandegöra minnet av de massbegravda människorna

– En lista med de döda har publicerats och det finns anhöriga som har hört av sig. Och det var lite min förhoppning att anhöriga skulle kunna få svar, säger Joel Nordkvist till TT.