Migrationsverket har nu lämnat in sitt remissvar på regeringens planer om ändringar i den så kallade nya gymnasielagen.
– Vi gör bedömningen att vi kommer att se ett visst ökat antal sökande. Men det är svårt att göra en bedömning av hur många som kan tänkas beviljas uppehållstillstånd, säger den tillförordnade rättschefen Carl Bexelius till TT.
Regeringens förslag om vissa lättnader i lagen har vållat stor debatt, inte minst sedan Centerpartiet sagt att de inte ställer sig bakom förändringarna. Förslaget saknar därmed stöd i riksdagen. Regeringen pekar på pandemin och att den gjort det svårare att klara kraven för att få permanent uppehållstillstånd.
Inte enstaka kurser
Regeringen föreslår bland annat att ensamkommande unga som studerar ska få ett år på sig att hitta arbete efter studier. Nu gäller sex månader.
De ska också få räkna in studiemedel på halvtid som försörjning som grund för uppehållstillstånd. Men de måste även ha inkomster från jobb eller företagande.
Migrationsverket ser att det kommer bli svårt att bedöma varaktigheten i inkomsten från CSN-medel och vill se förtydliganden. Studiemedel kan beviljas högst 53 veckor åt gången, och inkomsten kan enligt verket inte vara just varaktig om man endast läser enstaka kurser.
– Frågan är hur vi ska bedöma varaktigheten när det är en inkomst som ska beviljas i max 53 veckor, säger Carl Bexelius.
Enligt förslaget ska även yrkesintroduktionsanställning kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd under högst 12 månader, och även på den punkten ser Migrationsverket att det behövs mer tydlighet.
127 har fått stanna
Hittills har bara 127 av de drygt 7 600 som fått stanna för gymnasiestudier beviljats permanent uppehållstillstånd. Men många väntas avsluta sina studier först i sommar eller sommaren 2022.
Carl Bexelius säger att det blir en utmaning att överblicka lagens konsekvenser.
– Och det är en sak att det är svårt för Migrationsverket att tillämpa det här regelverket på ett enhetligt sätt, men det innebär ju också svårigheter för den enskilde att faktiskt veta vilka förutsättningar som krävs för att beviljas uppehållstillstånd.
Migrationsverket oroas också över att reglerna endast ska gälla i ungefär två år.
– Det är ganska kort tid och vi ser att under den här tiden kommer vi inte att hinna få så mycket vägledning från Migrationsöverdomstolen. Det är egentligen domstolen som ska säkerställa den enhetliga tillämpningen, säger Bexelius.