Mixade lumpengrupper har jämställdhetseffekt

Manliga soldater som fick tjänstgöra i en grupp med kvinnliga soldater fick mer positiva attityder till jämställdhet. Men det blev sämre igen så fort grupperna upplöstes, visar en ny studie.

Manliga soldater som varit i grupper med både män och kvinnor hade mer positiva attityder till jämställdhet jämfört med de soldater som tjänstgjort i en grupp med enbart manliga soldater, visar en ny studie från Stockholms universitet. Arkivbild.

Manliga soldater som varit i grupper med både män och kvinnor hade mer positiva attityder till jämställdhet jämfört med de soldater som tjänstgjort i en grupp med enbart manliga soldater, visar en ny studie från Stockholms universitet. Arkivbild.

Foto: Adam Ihse/TT

Brott & Straff2021-05-25 19:46

Trots att det manliga yrkesmonopolet avskaffades 1989 och även kvinnor kunde börja göra värnplikt, har motståndet mot kvinnor inom det militära dröjt sig kvar. En attityd som varit ett problem inom militären är att kvinnliga militärer har ansetts ha en lägre produktivitet i sitt arbete än manliga.

Vid Institutet för social forskning (SOFI) på Stockholms universitet har en ny studie gjorts på den norska militären. Där har arbetsgrupper om sex soldater blandats så att två i gruppen är kvinnor. Gruppen har fått samarbeta och sova tillsammans under lumpens första åtta veckor. Därefter har grupperna splittrats upp igen.

Mixade grupper mer jämställda

En enkät har gått ut till soldaterna före och direkt efter de åtta veckorna och sedan en gång till när grupperna varit uppsplittrade i sex månader.

– Vi såg att manliga soldater som varit i en av de mixade grupperna hade mer positiva attityder till jämställdhet jämfört med de soldater som tjänstgjort i en grupp med enbart manliga rekryter, säger Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi vid SOFI.

Unik studie

Studien publicerades i tidskriften The Quarterly Journal of Economics och innehöll en enkät med frågor bland annat om kvinnor inom det militära är lika produktiva som män, och om det är viktigt att män och kvinnor delar på till exempel hushållsarbete.

Enligt kontraktsteorin inom socialpsykologin kan fördomar inom en grupp förändras till det bättre vid exponering för den andra gruppen. Tidigare har mixning testats inom det militära men då bara för en dag.

– Det unika med den här studien är att den pågick under så här lång tid och att vi mätte resultaten av den både före, under och efter samt att det var så många grupper, säger Dan-Olof Rooth.

Långsiktiga förändringar

I studien ingick 153 grupper och av dem var 57 könsmixade. När de åtta veckorna hade gått blandades grupperna upp igen. När attityderna mättes den sista gången efter sex månader hade emellertid den ökade jämställdheten i attityderna hos männen försvunnit igen.

– Detta visar att långsiktig förändring inom en väldigt homogen organisation kräver långsiktiga förändringar. Man måste hålla ögonen på de här frågorna under hela lumpen och inte bara gör punktinsatser, säger Dan-Olof Rooth.

Fakta: Jämställdhet inom militären

· 1989 avskaffas det manliga yrkesmonopolet och det blir möjligt för kvinnor att vara med och försvara Sverige.

· 2010 blir värnplikten vilande i fredstid och ersätts i stället av så kallad totalförsvarsplikt, som gäller både män och kvinnor mellan 16 och 70 år.

· 2017 återinfördes skyldigheten att mönstra och genomföra grundutbildning med värnplikt. Lagen är nu könsneutral och skyldigheten är lika för både kvinnor och män. Den första årskullen som omfattas av förändringen är ungdomar födda 1999.

· Försvarsmakten har bedrivit ett stort arbete för att rekrytera fler kvinnor men 2020 utgjorde kvinnor fortfarande bara 17 procent av de värnpliktiga.

· Inom Försvarsmakten har man observerat bland annat tecken på osakliga karriärhinder för kvinnor. Detta hämmar utvecklingen av kompetensen inom organisationen och minskar intresset hos kvinnor för att vilja göra militärtjänst.

Källa: Försvarsmakten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!