Inte under någon tidigare månad i år eller i fjol har antalet dödsoffer i skjutningar varit fler än under årets maj, enligt polisens statistik. Däremot har det funnits månader med fler skjutningar.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) benämner maj 2021 som en "mörk" månad. Han har tidigare uttryckt viss optimism om att 2021 kan bli året då skjutningarna börjar gå ned och en vändning i kampen mot gängen är möjlig.
– Jag har hela tiden sagt att det kommer att komma månader där statistiken ser mörkare ut. Men det här året har hittills börjat mer positivt än förra året, säger Damberg.
Polisens siffror för januari till och med maj 2021 visar att 109 skjutningar har inträffat i Sverige hittills under året. 17 personer har dött och 28 skadats.
Det är dock fortfarande lägre än för samma period 2020. Då hade 142 skjutningar inträffat, 19 personer dödats och 51 skadats.
Inte gett upp
Damberg har inte gett upp hoppet om en vändning 2021.
– Vi ska jobba hårt för att det vi sett under de första månaderna ska fullföljas, säger han.
Han uppger att vi bara är i början på "samhällets kraftsamling" mot gängen, till exempel ska 5 000 fler poliser anställas till 2024.
Två av dödsskjutningarna i maj inträffade på dagen med många människor som vittnen. En skedde i Hjällbo utanför Göteborg där polisen dessutom hade extra stor närvaro. Den andra vid Husby centrum i Stockholm.
I båda fallen har polisen lyckats gripa misstänkta.
Av årets 109 skjutningar har 47 inträffat i polisregion Stockholm, 15 i region Väst och 15 i region Syd.
Av de 17 dödsoffren har 12 dödats i Stockholmsregionen.
"Biter inte"
Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell kallar maj månad för nattsvart.
– Regeringens politik biter inte på de här kriminella gängen, säger han.
– Risken att åka fast är väldigt liten och straffen så låga att de inte avskräcker.
Forssell anser att det finns en sak regeringen snabbt borde göra. Det är att ge tilläggsdirektiv till en sittande utredning om hemliga tvångsmedel så att den även utreder en möjlighet för polisen att använda hemlig avlyssning i preventivt syfte mot gängmedlemmar. Därmed skulle det inte krävas en konkret brottsmisstanke.
Just nu sitter många ledande gängmedlemmar inlåsta på grund av att svensk polis via fransk polis fått uppgifter från gängmedlemmars kommunikation i krypterade Encrochat-telefoner.
Men Forssell menar att Encrochat bara har en tillfällig effekt i kampen mot gängen
– Regeringen har blåst faran över alldeles för tidigt, säger han.
Rättad: En tidigare version innehöll felaktiga uppgifter om när det förekommit flest skjutningar på senare tid.