– Jag brukar jämföra med när man kör femkamp på Gröna Lund och har den där klubban och bankar ner grejer som flyger upp. Så känns det. Man börjar få lite ordning på ena hållet, men då sker det ett mord någon annanstans i stället, och så måste man flytta över den befintliga resursen dit.
Det säger Reine Berglund, polisinspektör i Huddinge söder om Stockholm och chef för en grupp som arbetar med riktade insatser mot de kriminella nätverken i området. Vårbynätverket, den gruppering som har sin bas i Vårby gård, har han goda kunskaper om efter att i flera år ha följt dess medlemmar.
– De har varit extremt välorganiserade. Lokalt har vi haft svårt att komma åt dem. I och med att de är så välorganiserade är det inte alltid de har narkotika och vapen hemma, utan det göms i bilar, förråd eller skogspartier, säger Reine Berglund.
Toppstyrt gäng
Nu sitter dock hela toppskiktet och fler därtill häktade, åtalade för grov och omfattande brottslighet. Det rör sig om mordförsök, kidnappning, sprängningar och storskalig narkotikahandel. Allt styrt med järnhand av den 32-årige ledaren, är polisens bild. Han nekar helt till brott.
Bakom åtalet ligger bevisning som resulterat i ett stort antal utredningar mot nätverkskriminella i Sverige, och som kommer från den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat. Tjänsten har varit populär bland kriminella över hela Europa, som i tron om att den var toppsäker kommunicerat helt öppet om sina brottsplaner. Men franska myndigheter lyckade förra våren knäcka krypteringen vilket gett bland annat svensk polis tillgång till chattarna.
"Agera smart"
I dag sitter hundratals personer häktade på Encro-bevisning i Sverige vilket lett till att flera kriminella grupperingar, som Vårbynätverket, stukats rejält. Och det här innebär ett momentum för samhället, enligt Amir Rostami, polis, docent och forskare i kriminologi vid Högskolan i Gävle och Institutet för framtidsstudier.
– Det finns en tendens att polisen drar sig tillbaka när man uppnått en viss framgång och det blir lite lugnt. Men det är tvärtom, det är nu man ska ha ett högt polisiärt tryck, man ska vara på tårna och agera smart och kraftfullt mot varenda signal på gängbildning, konflikter eller öppna drogscener, säger Amir Rostami.
Utöver polisens arbete behövs också sociala insatser riktade mot de som befinner sig i riskzonen för att ta plats i de grupperingar som tar vid när de tidigare styrande nätverken försvagas. För det kan gå snabbt, enligt Rostami:
– Narkotikamarknaden i de här områdena är extremt lukrativ, det vill man inte förlora. Det kommer att finnas incitament för att försöka bibehålla marknaden, att man omorganiserar och rekryterar nya personer eller att konkurrenter försöker ta tillfället i akt för att ta över. Man är ständigt på jakt efter pengar.
"Full ruljans"
Att toppskiktet på Vårbynätverket är borta, åtminstone tillfälligt, har haft en positiv effekt på området enligt Reine Berglund. Men sedan några veckor tillbaka är det "full ruljans på de yngre förmågorna", säger han.
– Är vi inte där konstant så kommer det här börja växa till sig ganska snart igen, det är min fasta övertygelse.
Han talar liksom Amir Rostami om att "lägga tryck" på de kriminella, men säger att polisen inte är i närheten av att klara av vad som behövs.
– Är vi där fyra timmar tycker vi att vi varit på plats väldigt länge, men det är 20 timmar till på dygnet som vi inte är där, säger Reine Berglund, som ändå beskriver sig som försiktigt positiv till effekten av rättsprocessen mot nätverket:
– Jag är asnöjd med det här, jag hoppas på riktigt långa fängelsestraff. Det känns lovande och det har gett nätverket en riktig knäck, det är ingen tvekan om den saken. Men det är det här maktvakuumet som uppstår… Vi kan omhänderta det till viss del, men vi är på tok för få för att lägga det tryck som behövs.
