För första gången har Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) i år kunnat sammanställa fler typer av narkotika i sin rapport om narkotikapriser.
– Det går inte att säga exakt, men omsättningen ligger någonstans mellan 2,7 och 6,9 miljarder kronor när vi räknar in cannabis, kokain, amfetamin, ecstacy och heroin. Det är inga obetydliga summor, säger Ulf Guttormsson.
Tullverkets ökade kontroller och mängden beslagtagen narkotika bekräftar bilden om att det finns en stor mängd narkotika i samhället.
– Sverige har precis som många delar av världen ett växande problem med narkotikaanvändning. Eftersom att det finns otroligt mycket pengar i den här verksamheten ser kriminella nätverk stora och goda affärsmöjligheter, särskilt när efterfrågan samtidigt är så hög, säger Victoria Düring på Tullverket.
20 procent i beslag
Tidigare har CAN endast kunnat räkna på omsättningen av cannabis. Nu har de tillgång till resultat från laboratorietester av renheten i beslagen från både tullen och polisen som innefattar fler typer av narkotika. För att kunna räkna på omsättningen behöver CAN veta styrkan på det som tullen tar för att kunna uppskatta mängden konsumtionsfärdig drog som säljs till kunder.
– Om tullen tar marijuana så är det precis samma vara och kvalitet som säljs till kund. Men när tullen tar kokain så späds det kanske två, tre gånger innan den når kund, förklarar Ulf Guttormsson.
Enligt CAN:s rapport uppskattas beslag på omkring 20 procent av den narkotika som kommer in i Sverige. Men att det skulle vara ett misslyckande av tullen tycker Bengt Svensson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, är svårt att bedöma.
– Längre tillbaka i tiden så räknade man att det var fem procent och det betyder ju att man har blivit effektivare. Men det är klart att det här visar att målsättningen att få ett narkotikafritt samhälle är orealistisk, säger han.
Victoria Düring tycker inte att det är relevant att sätta en procentsats på mängden beslag eftersom att den varierar beroende på hur man räknar och hur tillgången ser ut.
– Den blir för vår del ganska oväsentlig för den påverkar inte vad vi kan och vill göra, säger hon.
Storsäljaren cannabis
45 procent av omsättningen utgörs av cannabis. Det kan tyckas konstigt eftersom att cannabis är en relativt billig drog som kostar cirka 100 kronor per gram jämfört med cirka 900 kronor per gram för kokain.
– Konsumtionen av cannabis är så pass stor, förklarar Guttormsson.
Näst störst andel, 24 procent, av omsättningen utgörs av amfetamin. Amfetamin tillhör narkotikan där man ser en märkbar prissänkning bara de senaste åren. 2019 kostade ett gram 200 kronor – 20 procent billigare än 2018. Men den största prissänkningen är den långsiktiga över drygt 30 år.
– Att gatupriserna ser ut på ett visst sätt står egentligen inte i relation till vår kontrollsituation. Vi sätter inga extra resurser på att ta heroin för att det är dyrast och skadar mest, förklarar Victoria Düring.
Fler aktörer
Den tydligaste förändringen av gatupriserna är för heroin och amfetamin där priserna i dag ligger på ungefär 25 procent av priset jämfört med 1988. Priserna har sjunkit även för cannabis och kokain där prissänkningen ligger på 40 procent.
– Jag tror dels att det beror på att det finns fler aktörer på marknaden som tävlar med varandra och ett sätt att vinna en sådan kamp är att försöka hålla låga priser. Och dels handlar det om att man har fått ner kostnaderna för distribution som hänger ihop med den övriga digitala utvecklingen i samhället, säger Guttormsson.
Bengt Svensson håller med om resonemanget att stor tillgång ger lägre priser men att fler aktörer också bidrar till ökad orolighet i samhället.
– Polisen säger ofta att skjutningar handlar om revirstrider och motsättningar mellan olika grupperingar om vem som ska få sälja inom olika områden. Med de här nivåerna så kan man ju se det som en rimlig förklaring för det är ju mycket pengar.
Grossistpriserna på narkotika har varit relativt oförändrade sedan 2010. Störst förändring syns för amfetamin där grossistpriset fallit med 29 procent sedan 1988.