"Nätverken använder sig alltid av ungdomar"

Det är väl känt att äldre kriminella använder yngre som springpojkar – men också oerhört svårt att komma åt dem som rekryterar ungdomarna. Ett unikt försök att sätta dit rekryterare har nu fått underkänt av domstol.

Kriminella nätverk använder sig ofta av yngre personer i olika typer av brottslighet. Arkivbild.

Kriminella nätverk använder sig ofta av yngre personer i olika typer av brottslighet. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Brott & Straff2021-02-03 19:09

Polisen har sett en växande problematik gällande att äldre inom kriminella nätverk rekryterar och använder ungdomar i olika typer av brottslighet, som exempelvis narkotikaförsäljning.

– Det här handlar om expandering, precis som i vilken verksamhet som helst. Ju fler säljare du har, desto mer varor kan du få ut, säger polisinpektören Emir Gazibegovic.

– I de här nätverken använder man sig alltid av ungdomar, fortsätter han.

Rättsväsendet har dock haft svårt att komma åt rekryterarna, inte minst på grund av den tystnadskultur som råder inom områden där de kriminella nätverken bedriver sin brottslighet. Men det har funnits en väg som polisen velat pröva – om rekryterare skulle kunna fällas för människohandel för att de exploaterat unga i narkotikahandel. Detta kräver dock att målsägarna — de rekryterade — befunnit sig i ett "nödläge".

Blev knivskurna

Polis och åklagare valde att testa människohandelslagstiftningen i en utredning av ett brottsnätverk i Vårberg i södra Stockholm, som styrt narkotikahandeln i området.

– Det blev väldigt tydligt i det här fallet, där det fanns ett nätverk där man utnyttjade ungdomar i en större omfattning. Det kunde man se både på film och via telefonavlyssning. Två av ungdomarna blev också knivskurna, vilket medförde att man kunde påvisa det utsatta läget det innebär att ingå i ett nätverk. Det kan vi många gånger påstå, men i det här fallet blev det så himla konkret att det finns en risk, säger Emir Gazibegovic, som lett utredningen mot Vårbergsnätverket.

Människohandelslagstiftningen används annars ofta i ärenden som rör trafficking för sexuella ändamål, där rekryteringen sker mer tydligt. Till de kriminella nätverken sker den gradvis.

– Det här är en insocialisering som sker över tid, som kan gå fortare eller långsammare beroende på hur mottaglig du är som individ och vad du har för släkt och vänner runt dig. Har du två bröder som redan säljer narkotika löper du tyvärr större risk att själv hamna i samma brottslighet, säger Emir Gazibegovic.

Ser sig som offer?

De två 17-åriga pojkar som varit målsägande i Vårbergsfallet och alltså enligt åklagarna utsatta för människohandeln har inte velat samarbeta med polis och åklagare. Inte så förvånande, enligt Paulina Brandberg, en av de ansvariga åklagarna i ärendet.

– Det här är inte personer som själva ser sig som offer, och det är inte heller en förutsättning för att det ska kunna täckas av lagstiftningen. När det gäller så här unga personer krävs det inte att de blivit tvingade eller lurade. Lagstiftningen är uppbyggd så att är det personer under 18 år kan det vara människohandel även om de deltagit frivilligt, säger hon.

Lucka i lagen

Under onsdagen kom Södertörns tingsrätt med sin dom i Vårbergsfallet, där en 27-årige man som pekats ut som ansvarig för rekryteringen av 17-åringarna frias för människohandel. Dels anser rätten inte det bevisat att 27-åringen verkligen rekryterat pojkarna, dels befann de sig enligt domstolen inte i något nödläge.

Försöket fick alltså underkänt. Den här gången – domen kan förstås komma att överklagas. Oavsett hur det går tycker Emir Gazibegovic att det är positivt att få rättsläget utrett:

– Får vi en klar riktlinje av våra domstolar att det här inte är en lämplig väg att hantera den här problematiken så belyser det en viss lucka för rekryteringen av ungdomar in i kriminalitet och nätverk. Det ger våra lagstiftare en bättre bild av hur de ska kunna tackla det här problemet framöver. Men än är inte alls det här klart.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!