Nu skärps straffen för hedersrelaterade brott

Från den 1 juli skärps straffen för hedersrelaterade brott. Det innebär bland annat att socialnämnder kan utfärda utreseförbud om man anser att det finns en akut risk att ett barn förs utomlands för att giftas bort eller könsstympas.

Från och med den 1 juli skärps straffen för hedersrelaterade brott. Arkivbild.

Från och med den 1 juli skärps straffen för hedersrelaterade brott. Arkivbild.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Brott & Straff2020-07-01 05:55

Lagändringarna gällande hedersrelaterade brott som är en del av överenskommelsen mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna och innebär bland annat att domstolar ska se hedersrelaterade motiv som försvårande när man tar beslut i straffrågan.

– Det är en avgörande lagändring. Nu blir det straffbart när vårdnadshavare förmår eller tillåter ett barn att gifta sig. Vårdnadshavares ansvar blir att skydda barn från äktenskap, säger Liberalernas partisekreterare Juno Blom, tidigare samordnare på det nationella kompetensteamet för hedersrelaterat våld och förtryck.

"Avgörande skillnad"

Enligt den rapport som Matilda Eriksson, sakkunnig i frågor som gäller hedersrelaterat våld och förtryck, lade fram i mars i år misstänker man att omkring 200 barn fördes ut ur Sverige förra året, ett tiotal av dessa misstänker man ha blivit bortgifta. Mörkertalet tros vara stort.

Få polisanmälningar om äktenskapstvång har lett till domstol och ännu färre till fällande dom. I och med de nya lagändringarna kan man nu straffas även om man inte använt olaga tvång eller utnyttjat barnets situation när man tvingat in det i äktenskap eller äktenskapsliknande former.

Juno Blom hoppas att det förhoppningsvis kommer ha stor effekt och leda till fler fällande domar.

– Det finns fortfarande saker som måste kompletteras men jag tror att det här kommer att vara en avgörande skillnad.

Hon pekar bland annat på att man måste stärka förmågan i rättsväsendet att driva fall till domstol, att se till att alla socialtjänst, skola och polis samverkar för att skydda barnen. Det måste också skickas tydliga signaler till barn som riskerar att bli bortgifta eller könsstympade att de kan skyddas och till vuxna som gör det möjligt att de kan straffas, säger Juno Blom.

I och med de nya lagändringarna blir det möjligt för socialnämnder att i akuta ärenden besluta om utreseförbud om man misstänker att ett barn är på väg att föras utomlands för att ingå äktenskap eller könsstympas.

Det innebär att man kan stoppa utfärdanden av pass till barn och de vuxna i barnets närhet som bryter mot utreseförbudet kan straffas med upp till två år i fängelse.

Implementering viktigt

Mikael Thörn, expert på hedersförtryck på Jämställdhetsmyndigheten, anser att det är avgörande hur man når ut med informationen till domstolar, polis, socialtjänst och skola för att lagstiftningen ska bli effektiv.

– Det är jätteviktigt att det implementeras och följs upp att man har utbildningsinsatser. Hade man redan i dag tillämpat den nuvarande lagstiftningen fullt ut i alla kommuner och regioner så hade man kunna skydda fler barn och unga som riskerar att föras bort.

Ökar kunskapen hos domstolarna om hur man kan belägga att det handlar om hedersmotiv kan de fällande domarna bli fler.

– Jag tror det här kan bara ett komplement, hur effektivt det är får framtiden utvisa, men sammantaget blir det ett effektivare skydd för den här gruppen av barn, säger Mikael Thörn.

Fakta: Brott med hedersmotiv

Lagändringen som träder i kraft den 1 juli innebär att det ska ses som en försvårande omständighet att motivet till ett brott är att bevara eller återupprätta heder när man bestämmer straffvärdet.

Det blir också straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelser. Detta kan leda till fängelse i maximalt fyra år.

Det blir möjligt för socialnämnder att utfärda utreseförbud för att skydda barn från att föras utomlands för att gifta sig eller könsstympas.

Någon särskild rubricering för hedersrelaterade brott i lagen blir det dock inte ännu. Den frågan utreder riksåklagare Petra Lundh, som ska återkomma med en utredning senast 30 september i år.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!