Regeringen arbetar nu för att införa en tillfällig covid-19-lag som ska ge mer kraftfulla verktyg att stoppa smittspridningen än vad som finns i dag. Målet är att den ska träda i kraft den 15 mars och om möjligt tidigare än så, kanske redan i januari.
– Om man utnyttjar lagens olika delar, så finns det väldigt stora möjligheter att göra åtgärder som kan liknas vid andra länders lockdown, säger Titti Mattsson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet.
Det förutsätter att regeringen skulle slå till samtidigt med exempelvis nedstängningar av butiker, gym, museer, och campingar, stoppa kollektivtrafik och flyg, införa förbud mot att träffa mer än ett visst antal personer på allmän plats och förbjuda människor att vistas på vissa platser som parker och stränder. Alltså utnyttja lagens mest inskränkande möjligheter.
Finns gränser
Vissa åtgärder närmar sig det privata, som till exempel att studentfiranden och födelsedagsfester kan förbjudas i bostadsrättsföreningens gemensamma lokaler.
– Men du kan inte stänga in någon i en bostad, det ser jag inga möjligheter till, om det inte rör sig om en smittad person och det görs enligt smittskyddslagen, säger Titti Mattsson.
Så även om regeringen skulle använda lagens yttersta möjligheter på bred front, så kan den inte införa utegångsförbud, vilket flera EU-länder har gjort.
Och regeringen kan heller inte förbjuda människor att resa och förflytta sig, även om det går att begränsa buss, tåg och flyg.
– Vi har väldigt begränsade möjligheter att inskränka rörelsefriheten, som är grundlagsskyddad. Det är hela tiden en avgränsning vad som är proportionerligt, säger Titti Mattsson.
Dessutom är frågan om regeringen ens vill använda de tuffare åtgärderna. Socialminister Lena Hallengren har flera gånger sagt att syftet med lagen inte främst är att stänga ned verksamheter.
Hon bedömer i stället att de andra åtgärderna i lagen är mer användbara – att till exempel kunna begränsa öppettider och hur många personer som får vara på en buss eller i en butik. Något som inte går i dag,
Kan straffas
Det är inte bara regeringen som kan besluta om inskränkningar i det nya lagförslaget. En nedstängning kan också göras regionalt och en kommun kan besluta om att förbjuda människor att vara på en badplats, park eller annan allmän plats med stor trängsel.
Oavsett vem som beslutar ska åtgärden vara proportionerlig, alltså inte mer inskränkande än vad som behövs. Vilket olika verksamheter, myndigheter och partier förstås kan ha olika uppfattning om. Men några objektiva kriterier finns inte.
Hittills har regeringen haft få lagliga möjligheter att förbjuda eller begränsa verksamheter för att hindra trängsel och smittspridning. Att använda ordningslagen för att reglera allmänna sammankomster och offentliga tillställningar är trubbigt. Och alkohollagen är inte gjord för pandemibekämpning, även om den nu stoppar alkoholförsäljning på krogen efter klockan 22 — och inom kort efter klockan 20.
Den svenska strategin består i stället till stor del av råd, rekommendationer och föreskrifter utan möjlighet att straffa den som bryter mot dem.
Men med den nya pandemilagen blir det annorlunda. Där kopplas reglerna till böter och polisen får rätt att ingripa om någon till exempel vägrar gå av en fullsatt buss.
Början på något nytt
Den tillfälliga covid-19-lagen är något nytt för svensk del. Regeringen har bara haft liknande möjligheter en kort period i våras, då en tillfällig lag infördes utan att användas.
Och lagen kan bli förebild för den permanenta, framtida pandemilag, som regeringen vill ta fram.
– I förlängningen är det svårt att veta vad den här lagen kan få för konsekvenser, säger Titti Mattsson.
