Två unga män häktades tidigare i veckan, misstänkta för att ha rånat, misshandlat och våldtagit två pojkar på en kyrkogård i Solna. Det grova våldet pågick i timmar.
Händelsen har väckt avsky och fokus har delvis återigen hamnat på väntetiderna inom rättsväsendet. De misstänkta männen har en lång historia av kriminalitet bakom sig, och en av dem väntade på att avtjäna ett fängelsestraff för en mordbrand. När rättegången avslutades i det fallet beslutade tingsrätten att mannen inte skulle vara häktad, och nu är han alltså misstänkt för att ha begått ännu ett grovt brott, under väntetiden.
– När det gäller dem som inte är frihetsberövade är det ett glapp mellan att domen vunnit laga kraft och att de sedan befinner sig i anstalt. Det beror dels på våra processer, dels på klientens beteende. Du kan alltid ställa in dig med detsamma, men du kan också välja att hålla dig undan och då blir tiden längre, säger Joakim Righammar, sektionschef på Kriminalvården.
Gränsen har höjts
Enligt Kriminalvårdens bestämmelser kan en person som inte är häktad få som mest 100 dagar på sig innan han eller hon måste inställa sig på en anstalt för att avtjäna sitt straff, efter det att ett placeringsbeslut fattats. Tidigare var gränsen max 50 dagar, men det har höjts på grund av platsbristen inom Kriminalvården.
– Det är en följd av beläggningssituationen, alltså att det är trångt. Det har vi gjort för att mer kunna styra när klienter ställer in sig, säger Joakim Righammar.
TT: Det finns ju då en risk att man kan fortsätta begå brott medan man väntar på att komma till anstalt?
– Visst är det så. Så har det alltid varit och det är en följd av att är man inte frihetsberövad efter dom, då är man ute i samhället.
Ett annat område där väntetider uppstått är vid landets hovrätter, som bland annat prövar brottmål som överklagats från tingsrätterna. Antalet inkomna mål ökar, och fler och fler fall får vänta längre innan de kan tas upp, visar Domstolsverkets årsredovisning för 2019. Ingen av landets sex hovrätter klarade verksamhetsmålet om att minst 75 procent av brottmålen ska ta högst fem månader att avgöra.
"Svek från samhället"
Det här innebär att både åtalade och brottsoffer kan få vänta länge innan en dom står fast, och den dömde kan börja avtjäna sitt straff.
– Detta är väldigt skadligt. En tidig rättvisa är den bästa rättvisan, både ur bevisvärderingssynpunkt och ur den dömdes synvinkel, för en rehabiliteringseffekt, säger Sven-Erik Alhem, ordförande för Brottsofferjouren och tidigare överåklagare.
Alhem anser att det är viktigt att straffen börjar avtjänas snabbt efter dom. Enligt honom tar det hårt på brottsoffer att behöva stöta på en gärningsperson under väntetiden.
– Synnerligen olyckligt är det ju om gärningspersonen begår nya brott innan fängelsestraffet hinner avtjänas. Från ett brottsofferperspektiv ses det som ett svek från samhället.
Händelser likt den i Solna, där en person inte sitter häktad och begår brott i väntan på straff, riskerar att påverka förtroendet för domstolarna, enligt Sven-Erik Alhem. Han vill inte ta ställning i det aktuella fallet, men anser att det generellt sett är viktigt att beakta häktningsfrågan efter dom.
– Finns det risk för fortsatt brottslig verksamhet så ska åklagare absolut se till att yrka på häktning och domstolen beakta det, så att man bli kvar i häkte.