– Att ha blivit pappa är en av de vanligaste orsakerna till att man vill hoppa av. Man vill inte föra vidare sitt hemska liv, där man alltid är rädd och hela tiden måste se sig över axeln, säger Martin Lardén, legitimerad psykolog och chef för Kriminalvårdens behandlingsverksamhet.
Hans erfarenhet är att de flesta som tillhör organiserad brottslighet eller våldsbejakande extremism med tiden börjar hata sin tillvaro.
– Därför finns det anledning för samhället att ligga på och erbjuda dem ett annat liv, säger han.
Särskilt lyhörda
Kriminalvården har utvecklat ett behandlingsprogram för avhoppare som heter Entré och där arbetar särskilt utbildade behandlare med lång erfarenhet.
– De är särskilt lyhörda och brukar börja lyssna efter signaler på att klienter vill hoppa av när det är ett eller två år kvar till frigivning, säger Martin Lardén.
För intagna som uttrycker motivation till att lämna kriminaliteten kan behandlingen erbjuda en välkommen paus i den torftiga fängelsetillvaron.
– Många är ofta intresserade av att prata i början, speciellt de som sitter på säkerhetsavdelning och har begränsad kontakt med andra. För behandlaren gäller det att ta till vara möjligheten att motivera klienten på ett konstruktivt sätt. Det kan bland annat handla om att hjälpa klienten att skapa en tydlig bild av vad han vill istället. Vi kan bidra med nya sätt att se på livet och hur man umgås med människor som inte är kriminella, säger Martin Lardén.
Erbjuds skydd
Men för att allt ska klaffa krävs det att också att avhopparen har en bostad, sysselsättning, ett jobb och en stabil person som möter upp utanför fängelsegrindarna. Därför är samarbetet mellan Kriminalvården och socialtjänsten viktigt.
I behandlingen kan den intagne också få hjälp med att hantera exempelvis psykiska besvär och posttraumatiskt stressyndrom, som kan drabba personer som bevittnat våld och utsatt andra för våld.
Nästan alla klienter är oerhört rädda, vilket Martin Lardén tycker är logiskt eftersom det är väldigt farligt att vara kriminell. Därför är det viktigt att polisen tillsammans med kriminalvården inför utslussningen erbjuder avhoppare rätt skydd, vilket ibland innebär skyddad identitet och byte av hemort.
Men alla avhoppare behöver inte det. Internationella studier visar att kriminella nätverk ibland inte bryr sig om tidigare kriminella som vänder sig till avhopparorganisationer.
– Då blir de ofta ointressanta för den organiserade brottsligheten, säger Martin Lardén.