Enligt Mikael Damberg har samhällsutvecklingen för länge sen sprungit ifrån den 40 år gamla lagstiftning som gäller för ordningsvakter.

– Regelverket är föråldrat och behöver moderniseras. Det mer flexibla sättet att använda ordningsvakter kan även frigöra polisiära resurser, säger Damberg.

Utredaren föreslår att dagens system med att polisen utfärdar förordnanden för ordningsvakter och sen dirigerar inom vilka områden de ska verka ersätts med en tillståndsprövning. Kommuner ska kunna ansöka om att få använda ordningsvakter på specificerade platser.

Mer flexibelt

– Vi menar att ett sådant tillståndsförfarande gör att det blir mer flexibelt, att man kan använda ordningsvakter utifrån det behov som finns. Det blir ett enklare och rakare system, säger utredaren Agneta Bäcklund.

Utredarens förslag innebär att ordningsvakter ska kunna användas för fler ändamål, att de ska få fler befogenheter, till exempel att transportera en omhändertagen person till sjukhus. De ska även få utökad rätt att kroppsvisitera personer för att fastställa personens identitet.

Polisens möjlighet till ledning och kontroll av ordningsvakterna ska förstärkas. Polisen ska också kunna meddela villkor för användningen av vakterna.

Främja trygghet

Polisen ska kunna ge tillstånd för ordningsvakter inte bara i syfte att upprätthålla allmän ordning, utan även för att upprätthålla "säkerhet" samt "främja trygghet."

Utredningsförslaget skapar förutsättningar för polisen att låta ordningsvakter verka över större geografiska områden. Utredningen föreslår också att ordningsvakter i vissa fall bör kunna ges tillgång till polisens kommunikationssystem Rakel.

Utbildningen av vakterna föreslås fördubblas från dagens 80 timmar till 160 timmar. Den som vill genomgå utbildningen ska även i fortsättningen betala en avgift. Utredningen föreslår dock att kostnaden för utbildningen delvis bör finansieras med allmänna medel och att utbildningen bör berättiga till studiemedel.

Den nya lagen föreslås träda i kraft i juli 2023.