Siffrorna ur Palmeutredningen är svindlande. Den innehåller över 22 400 uppslag, 90 000 personer ingår och 10 000 är förhörda. 134 personer har erkänt mordet.
Sedan februari 2017 har Palmegruppen under ledning av åklagaren Krister Petersson gått igenom flera av uppslagen på nytt. Inget har lett vidare. Utom ett.
Det handlar om en misstänkt gärningsman som inte går att "komma runt", inledde Krister Petersson onsdagens minst sagt välbevakade presskonferens om sitt beslut i åtalsfrågan.
– Och den personen är Stig Engström, som omnämnts som "Skandiamannen", sade åklagaren.
Inget mordvapen
Eftersom Stig Engström avled år 2000 kan åklagaren inte inleda förhör eller väcka åtal mot honom. Därför har Krister Petersson beslutat att utredningen ska läggas ned.
Olof Palme sköts till döds efter ett biobesök på Sveavägen den 28 februari 1986. Flera aspekter har försvårat utredningen och bevisningen i fallet. Det har gått så lång tid att vittnen har hunnit bli gamla och påverkade av medier. Inget vittne såg mördarens ansikte och inget vapen har kunnat kopplas till kulorna på platsen – trots att 788 stycken provskjutits.
– Av allt att döma kommer den tekniska bevisningen inte kunna ge oss någon hjälp. Vi måste bedöma vad som hände på befintligt material, säger Petersson.
"Stämde inte"
Stig Engström jobbade på försäkringsbolaget Skandia intill mordplatsen, därav namnet "Skandiamannen". Han hade bekantskap med vapen och rörde sig i Palmekritiska kretsar.
– Vi kom fram till en person som inte stämde med den övriga bilden, en person som inte passade in. Hans uppgifter gick inte att förena med övriga vittnen, säger spaningsledare Hans Melander.
Engströms klädsel stämmer överens med flera vittnesmål om den flyende gärningsmannen – mörk rock och någon form av huvudbonad. Han betedde sig också underligt dagarna efter mordutredningen, enligt åklagaren, och har lämnat en mängd olika uppgifter om vad han sett och gjort.
Om dagens Palmegrupp varit aktiva för 34 år sedan hade Stig Engström blivit anhållen om han inte kunnat lämna ordentliga förklaringar till de varierande uppgifterna, enligt Krister Petersson.
– Min bedömning är att det finns tillräckligt med omständigheter för att han också skulle ha kunnat bli häktad. Men jag är inte så dum att jag säger att det här materialet i sig ensamt räcker för att vi kan påstå att brottet är styrkt, som en domstol måste göra. Men det hade givit oss en rimlig chans att bygga upp ett case emot honom, säger Petersson.
Avfördes 1987
Han nämner exempelvis att man då haft större chans att säkra ett eventuellt mordvapen, göra husrannsakan och undersöka Engströms kläder. I stället avfördes Stig Engström från utredningen i februari 1987, som "på platsen varande".
TT: Detta är oerhört allvarliga anklagelser, när du namnger en avliden person utan att ha hittat ett vapen, utan att ha kunnat förhöra honom. Det blir ingen rättslig prövning. Åklagare har haft fel tidigare, varför ska vi tro på detta?
– Jag har försökt att förklara här vad som ligger bakom vårt ställningstagande. Det har räckt för att vi ska känna oss trygga i vår uppfattning, om varför vi lägger fram det.