Plötslig räd mot Hongkongs demokratirörelse

15 framstående företrädare för Hongkongs demokratirörelse har gripits i omfattande och plötsliga polisräder. Samtliga anklagas för brott i samband med stora protester som hölls i höstas.

En demonstration i Hongkong i augusti i fjol.

En demonstration i Hongkong i augusti i fjol.

Foto: Jae C. Hong/AP/TT

Brott & Straff2020-04-18 10:15

Bland de gripna finns mediemogulen Jimmy Lai och nio tidigare parlamentsledamöter, bland dem den 81-årige advokaten Martin Lee som grundat Demokratiska partiet.

– Jag ångrar inte vad jag gjort. Jag är stolt över att gå på vägen mot demokrati tillsammans med Hongkongs fantastiska unga, sade Lee till nyhetsbyråer efter att ha släppts mot borgen.

Lee, som emellanåt kallas "demokratins fader" i Hongkong, lade till att det var en lättnad att ha gripits. Detta eftersom han de senaste åren och månaderna sett så många unga arresteras.

I rätten i maj

Hongkongs polischef Lam Wing-Ho bekräftar att 15 personer i åldrarna 24-81 år har gripits misstänkta för att ha organiserat och deltagit i "olagliga folksamlingar" den 18 augusti och 1 oktober i fjol.

Det är oklart om någon av dem också hålls kvar i förvar. Samtliga ska infinna sig i domstol den 18 maj och enligt Lam kan det bli aktuellt med fler gripanden.

Nedslaget beskrivs som det största gentemot demokratirörelsen efter att den senaste vågen av protester bröt ut i juni i fjol. Det sker efter några relativt lugna månader och när den ekonomiska storstaden är delvis nedstängd på grund av det nya coronaviruset.

Fjolårets protester handlade till en början om att stoppa ett lagförslag om att tillåta utlämning av misstänkta brottslingar till Fastlandskina. Efter en tid utvidgades de till att gälla ökad demokrati och oberoende från Peking. Vid flera tillfällen samlades miljontals människor på gatorna i den tidigare brittiska kolonin och de våldsamma konfrontationerna mellan polis och demonstranter eskalerade. Totalt ska över 7 800 människor ha gripits sedan i somrars. Många av dem anklagas för kravallrelaterade brott, vilket kan ge upp till tio års fängelse.

Tuffare lagar?

Peking och Hongkongs styre har refererat till demokratirörelsens agerande som terrorism. I nuläget söker de få igenom tuffare säkerhetslagar i området, vilket är problematiskt i ljuset av den överenskommelse som gjordes när regionen lämnades över från Storbritannien till Kina 1997. Enligt den ska bland annat ett oberoende rättsväsende och press- och yttrandefrihet finnas i Hongkong.

– Dagens gripanden av demokratikämpar i Hongkong är ännu en spik i kistan på "ett land, två system"-principen, konstaterar människorättsorganisationen Human Rights Watch Kinachef Sophie Richardson för nyhetsbyrån AFP.

– Det är svårt att veta exakt vad Pekings nästa drag blir, men det verkar som Hongkongs myndighetsföreträdare kommer att fortsätta att möjliggöra övergrepp snarare än att försvara Hongkongbornas rättigheter.

Fakta: Hongkong och protesterna

Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen "Ett land, två system" som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, ett öppet marknadssystem och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen ska gälla i 50 år – till 2047.

Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande.

När detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkongön i flera månader.

Under 2015 försvann en grupp bokförläggare med bas i Hongkong på olika sätt, däribland den svenske medborgaren Gui Minhai. De dök senare upp i Kina, där de anklagades för brott som de erkände i statlig tv. Förläggarna tros ha blivit kidnappade och tvingade till detta.

I fjol uppstod nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina.

Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett läge demonstranterna som en minoritet som är "folkets fiender". Kort därpå, i symboliskt viktiga lokalval i november, vann demokratiförespråkande kandidater en jordskredsseger.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!