Totalt har minst 800 personer världen över frihetsberövats i den internationella operationen "Trojan Shield", varav 155 inom den svenska delen av insatsen.
Vilken tyngd materialet som lett till gripandena har i rätten återstår att se.
Det går inte att ha någon generell uppfattning om materialet och på vilket sätt det kan användas, skriver Åklagarmyndighetens presschef Karin Rosander i ett mejl till TT:
"Det får så småningom varje enskild åklagare ta ställning till. Ärendena fördelas ut geografiskt över hela landet och det går inte att i vår statistik se vilka ärenden som kommer från just det här tillslaget, eftersom statistiken bygger på brottskoder".
Beredd på kritik
Material från en tidigare knäckt krypteringstjänst, Encrochat, har ifrågasatts av bland annat försvarsadvokater på grund av oklarheter kring polisens metod för inhämtning av material.
Åklagarmyndigheten klargör att den inte tar ställning i frågan om arbetsmetoderna som använts i Anom-fallet. Men den svenska polisen är beredd på kritik.
– Vi är medvetna om att det kommer ifrågasättas som bevisning från försvarshåll och det här är i första hand en fråga för åklagare och domstolar att avgöra. Men precis som alltid kommer inte det här vara den enda bevisningen i ett mål, utan varje utredning byggs upp av olika pusselbitar och det här är en av de bitarna framåt, säger Linda H Staaf vid polisens nationella operativa avdelning (Noa).
Vill se reglering
Advokaten Filip Rydin förvarar en misstänkt ledare för Vårbynätverket – som har åtalats med hjälp av material från Encrochat som knäcktes av fransk polis förra våren. Han anser att svensk lagstiftning måste regleras.
– Vi vet inte exakt hur det här har gått till. Men det framstår som att amerikanska myndigheter har skapat ett operativsystem, någon form av app. Genom den har man sedan avlyssnat personer över hela världen, bland annat i Sverige.
Det rör sig om massavlyssning av människor som då inte var misstänkta för brott, och som lagts ut på entreprenad av svensk polis, framhåller han.
– Frågan är om man inte måste se över regleringen. Ska svensk polis få göra sådana åtgärder som fransk och amerikansk polis har gjort i Sverige?
I dag krävs det tillstånd för att svensk polis ska få genomföra hemliga dataavläsningar. Samtidigt har den begärt ut material som fransk och amerikansk polis kommit åt genom avlyssning utan tillstånd, enligt Filip Rydin.
– Jag tycker inte att vi ska acceptera att andra stater gör det här med vårt godkännande, säger han.
Får användas
I Sverige gäller fri bevisföring som princip. Det innebär att parterna i en rättegång får åberopa all bevisning som de kan få fram, med undantag för sådan som framkommit genom tortyr eller annan omänsklig behandling.
Därefter prövas bevisningen av domstolen.
– Med det utgångsläget är det ganska givet att den här bevisningen får användas vid eventuella rättegångar så småningom, säger Dennis Martinsson, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet.
Detta gäller även om det senare visar sig att bevisningen tillskansats olovligen, understryker han.
– Både Högsta domstolen och Europadomstolen har sagt att det kan vara okej att åberopa och använda bevisning som skaffats fram på ett olagligt sätt.
Domstolen gör sedan en bedömning av bevisningen i varje enskilt fall.
– Om bevis tillkommit på olaglig väg får domstolen göra en rimlighetsbedömning i det enskilda fallet. Det viktigaste är att kontrollera om den tilltalade fått möjlighet att ifrågasätta bevisningen som läggs fram, säger Dennis Martinsson.