Utredningen för att modernisera ordningsvaktslagen presenterades i dag av inrikesminister Mikael Damberg (S).
Bland annat ska ordningsvakter ges ytterligare befogenheter för att polisen ska avlastas från till exempel transporter och visiteringar. Utbildningen för ordningsvakter ska bli 160 i stället för 80 timmar och det ska finnas en proportionalitetsbestämning vid våldsutövande för att undvika övervåld.
Polisförbundet hade hellre sett andra åtgärder för att frigöra resurser för polisen. Ordförande Lena Nitz tycker att utvidgningen av ordningsvakternas befogenheter många gånger använts för att täcka upp för det faktum att det finns för få poliser.
Statens ansvar
– Poliser har en betydligt längre utbildning än ordningsvakter och det är också statens ansvar att stå för tryggheten, säger hon.
Förslaget om att förlänga utbildningen från 80 till 160 timmar tycker hon är bra eftersom det visar på en medvetenhet om att jobbet som ordningsvakt inte är så enkelt. Men om det kommer att vara tillräcklig vet hon inte.
TT: Är detta ett sätt för regeringen att sminka över att Sverige har för få poliser?
– Alla vet att polisbristen är orsaken till den explosionsartade ökningen av ordningsvakter. Att vi hamnat i den här situationen beror på att rikspolitikerna inte tagit tag i trygghetsfrågorna tidigare, säger Lena Nitz.
Stockholm välkomnar
– Men det finns också andra åtgärder att ta till. Exempelvis hade man för länge sedan kunnat frigöra mer polisiär tid i yttre tjänst genom att förse poliser med mer administrativt stöd.
Stockholm är den region som lägger mest resurser på ordningsvakter. Trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M) välkomnar utredningens förslag.
– Det är välkommet, en uppgraderad ordningsvakt är något vi krävt länge, säger han till TT.
Men det måste gå snabbare att få lagstiftningen på plats än föreslagna 1 juli 2023, anser han.
– Det är rimligt att väcka frågan om ett snabbspår. Frågan har stötts och blötts under många år och förslagen är kända. Låt oss snabbt tycka till och få lagen på plats vid årsskiftet eller i alla fall nästa år, säger han.
Tamsons anser också att frågan om statens roll i finansieringen måste tas upp.
– Om ordningsvakterna är här för att stanna och de får en utökad roll med att bekämpa brott och vara brottsförebyggande, så är det regionerna och kommunerna som får bära bördan. Då är det rimligt att diskutera att även staten ska bära kostnaderna, inte bara kommunerna, säger Tamsons.
SL-trafiken använder 400 ordningsvakter och den totala årliga kostnaden ligger på 300 miljoner kronor.