Radikalnationalistiska influerare vinner mark

Organiserade vit makt-grupper tappar i betydelse. Samtidigt skördar den mer löst sammansatta så kallade alternativhögern nya framgångar – framför allt via sociala medier, enligt en ny studie.

Högerextremistiska ideologer, aktivister och radikala influerare har via sociala medier lyckats nå ut med sitt budskap både i Sverige och utomlands de senaste åren, enligt en ny rapport. Arkivbild.

Högerextremistiska ideologer, aktivister och radikala influerare har via sociala medier lyckats nå ut med sitt budskap både i Sverige och utomlands de senaste åren, enligt en ny rapport. Arkivbild.

Foto: Silas Stein/AP/TT

Brott & Straff2020-08-25 12:15

De senaste åren har allt fler säkerhetstjänster i väst varnat för ett ökat hot från den radikalnationalistiska miljön. Flera attentat har utförts av gärningsmän som inspirerats av högerextrem ideologi, bland annat moskéattackerna i Christchurch i Nya Zeeland, masskjutningen på en stormarknad i El Paso i USA och attentatsförsöket mot en moské i Norge.

Säkerhetspolisen har pekat på en risk för upptrappat högerextremistiskt våld även i Sverige.

Under de senaste åren är det den nätverksbaserade alternativhögern, en högerextrem gruppering sprungen ur amerikanska alt-right, som lyckats nå ut med sitt budskap både i Sverige och utomlands, enligt en studie från Försvarshögskolan.

– Alternativhögern är en form av rörelse som finns framför allt på nätet. Det möjliggör att man kan attrahera betydligt fler anhängare än vad man gör om man ska gå med i en rigid organisation, där man exempelvis ska gå i demonstrationståg. Det här är mycket mer lättillgängligt, säger Filip Ahlin, analytiker vid Försvarshögskolan.

– De är skickliga på att paketera sitt budskap i humor och ironi och använder ofta memes eller andra interna symboler som Pepe the frog, red pill, och så vidare, i syfte att radikalisera samhällsdebatten.

Stundande "samhällskollaps"

Målet är att göra det oacceptabla acceptabelt och budskapen riskerar att bidra till en avhumanisering av vissa grupper, vilket kan sänka trösklarna för våld, enligt rapportförfattarna.

Även Säpo, som bidrar med ett eget kapitel i rapporten, påpekar att regelrätta organisationer tycks bli mindre relevanta. De senaste årens högerextrema terrorhandlingar har i huvudsak genomförts av ensamagerande gärningspersoner som funnit inspiration från tidigare dåd och gemenskap via nätbaserade forum.

– Vi har tidigare talat om att gränsen mellan högerextremism och våldsbejakande högerextremism tycks bli mer diffus, säger Ahn-Za Hagström, analytiker vid Säpo.

Hon säger att många av dem som bara uttrycker en åsikt börjar låta allt mer som de som förespråkar brott och våldsamma metoder.

– Vi vet erfarenhetsmässigt att ord spelar roll. När våldsbejakande aktörer upplever att de har ett starkt stöd kan det också påverka brottsligheten.

Svårt bedöma

Eftersom miljön är i ständig förändring är det enligt Säpo svårt att bedöma exakt hur stor den våldsbejakande högerextremismen är. I rapporten redovisar man, i en möjligen unik sammanställning, fakta om 507 individer som man följt under 2018 och 2019.

De allra flesta är män och nästan hälften är 25–34 år. Merparten är födda i Sverige och de flesta är folkbokförda i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne. 190 av dem förekommer i belastningsregistret, framför allt för brott mot knivlagen och misshandel. 156 förekommer i misstankeregistret, där de flesta brottsrubriceringar avser hets mot folkgrupp.

I mångt och mycket delar alternativhögern och organiserade vit makt-grupper samma destruktiva beskrivning av verkligheten, enligt studien. Det handlar om ras-separatism och konspiratoriska föreställningar om en stundande samhällskollaps och att "folket" eller "kulturen" är på väg att utrotas av yttre fiender i form av utomeuropeisk invandring.

– Det finns en inspiration mellan miljöerna genom nyckelfigurer som introducerar ideologisk litteratur och tankar till sina likasinnade, säger docent Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan.

NMR i sociala medier

Även om Nordiska motståndsrörelsen fortfarande är den största organisationen inom den högerextrema miljön i Sverige bör NMR som grupp enligt rapportförfattarna inte överskattas. NMR betecknas som "en liten organisation" som med dagens ledarskap sannolikt inte kommer att utvecklas i en mer våldsam riktning, även om enskilda medlemmar kan genomföra dåd.

Magnus Ranstorp framhåller att NMR:s politiska satsning i förra valet var ett fiasko och att deras aktivitet därefter förefaller ha minskat.

– NMR står och stampar på samma ruta. Vi har inte sett någon jättestor tillväxt. Det intressanta är att de skapat väldigt många sociala mediekanaler. Men det är inte många som lyssnar. För dem är det svåra att få nationalsocialismen rumsren, säger han.

Nordiska motståndsrörelsen har också blivit tvungen att hitta nya finansieringsvägar eftersom bankerna stängt organisationens konton. Studien visar att NMR genom kryptovalutor tagit emot uppemot en miljon från anonyma donatorer.

Fakta: Högerextrema aktörer

I en ny studie från Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) vid Försvarshögskolan beskrivs den radikalnationalistiska miljön i Sverige.

Säkerhetspolisen bidrar med ett kapitel om 507 aktörer inom den våldsbejakande högerextremistiska miljön som de följt under 2018 och 2019.

En övervägande majoritet av aktörerna är män (85 procent).

78 procent är ogifta, medan 14 procent är gifta och 8 procent frånskilda.

Nästan hälften är 25–34 år (46 procent). De yngsta aktörerna är 16 år medan en handfull är äldre än 70 år.

Merparten är födda i Sverige (426 individer). Övriga födelseländer är Tyskland, Ryssland, Norge, Estland, Finland, Irak, Iran och Polen.

De flesta är folkbokförda i Stockholm (21 procent), Västra Götaland (18 procent) och Skåne (11 procent). Ett antal är också folkbokförda i Dalarnas län (7 procent), Södermanlands län (5 procent) och Västerbottens län (5 procent).

190 finns i belastningsregistret, framför allt för brott mot knivlagen, misshandel och ringa narkotikabrott.

156 förekommer i misstankeregistret, merparten avser hets mot folkgrupp.

17 har deltagit i paramilitär träning i bland annat Ryssland, Tjeckien, Polen och Bulgarien.

9 har deltagit i konflikten i Ukraina.

Studien har genomförts på uppdrag av Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet.

Källa: Försvarshögskolan

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!