– Vi vill få en oberoende av Försäkringskassans egen genomgång, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) om uppdraget som Sveriges Radios Ekot var först med att rapportera om.
För en dryg månad sedan begärde Försäkringskassan 100 miljoner i ökade anslag för 2022 och 200 miljoner mer från 2023 för att bland annat kunna anställa flera hundra jurister till. Syftet är att kunna göra mer rättssäkra bedömningar av ansökningar om ersättning från sjukskrivna genom att öka stödet till de handläggare som möter medborgarna.
Förslaget gör att nivån höjs på det rättsliga arbetet inom myndigheten som helhet och även förmågan att agera snabbt i svåra och komplexa frågor ökar. Det lägger grunden för en korrekt, robust och över tid stabil rättstillämpning, skrev myndigheten till regeringen.
Tålamod tryter
– Min bild är att tålamodet är lite grann på upphällningen när det gäller tillämpningen av sjukförsäkringen och vårt sätt att hantera den, sade Nils Öberg till TT när begäran om de extra pengarna skickades in till regeringen.
I flera rapporter, som från Inspektionen för socialförsäkringen, har Försäkringskassan fått svidande kritik för hur sjukförsäkringen handläggs.
Ardalan Shekarabi säger att det är självklart att myndigheten måste följa svensk lag.
– Det gäller både tillämpning av reglerna om sjukpenning och andra förmåner men också om kraven på utredningsskyldighet, korrekt rättstillämpning och allsidiga utredningar. Det är baskrav de har att hålla sig till, säger han.
TT: Har regeringen haft för dålig styrning av Försäkringskassan?
– Vi har gjort bedömningen att kombinationen av en väldigt restriktiv lagstiftning och målen för sjuktalen har lett till att tillämpningen har blivit mer restriktiv med långtgående effekter för de försäkrade, säger socialförsäkringsministern och hävdar att regeringen har börjat lägga om kursen.
Lägga om kurs
Det var den förra S-ledda regeringen, med Annika Strandhäll på Shekarabis nuvarande post, som bestämde målen för sjuktalen som skulle spara pengar åt staten.
Shekarabi hävdar att Försäkringskassan gjorde striktare bedömningar än vad regeringen avsett och att satsningar på stöd och rehabilitering inte genomfördes som tänkt.
– Men det grundläggande problemet är att vi sedan 2008 har haft en alldeles för restriktiv lagstiftning.