Dagens straffprocess är inte anpassad efter ett samhälle med större gängmål, ny teknik och att en berättelse är som klarast strax efter händelsen. Det menar regeringens utredare och hovrättspresidenten Fredrik Wersäll i sin utredning från 2017.

Fyra år senare föreslår nu regeringen att processen för bevis i domstol görs om, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) på en presskonferens. Han kallar det en modernisering av regelverket och regeringen går nu fram med en lagrådsremiss.

Reform från 1948

Förslaget handlar om att förändra en grundsten i rättsprocessen, den så kallade omedelbarhetsprincipen, som infördes i en reform 1948. Den utgår från att rätten endast får ta hänsyn till de bevis som presenteras under en huvudförhandling.

Till exempel gör detta att ett videoförhör som görs med en person i ett relationsärende minuterna efter att polisen kommit till hemmet inte används i rätten. I stället tas förhöret om med målsäganden under själva förhandlingen.

– En del kvinnor kan känna sig pressade eller tvingade att ta tillbaka uppgifter man lämnat i förhör, säger Mikael Damberg.

Han vill inte överge omedelbarhetsprincipen, men han påpekar samtidigt att det är onödigt att göra saker två gånger.

Damberg hävdar också att förslaget kan innebära kortare häktestider. Risken finns i dag att förhörspersoner ändrar sina berättelser fram till rättegången.

– I dag ser vi att de stora brottmålen, som vi har många nu i Sverige, är långa processer. Om man i stället kan bestämma att man har en del tidiga förhör så kan man säkra bevisning eller avfärda personer. Det kan innebära att färre personer sitter häktade.

Kritik mot förslaget

Remissinstanser som har analyserat utredningen pekar på att förslaget endast gäller brottmål. Om det införs skulle en grundläggande skillnad uppstå mellan hur rättsprocessen ser ut i brottmål jämfört med tvistemål.

Vissa anmärker också på att tidiga förhör inte skulle behöva avläggas under ed och att vittnen då kanske inte skulle förstå betydelsen av sin berättelse på samma sätt som i domstol. Hovrätten för västra Sverige skriver att förslaget ställer höga krav på förhörsledaren för att processen ska bli rättssäker.

Hovrätten för Övre Norrland menar till och med att nackdelarna överväger fördelarna. Balansen att genomföra ändamålsenliga förhör i rätten riskerar att rubbas.

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell välkomnar förslaget.

– Det här är någonting som vi har efterlyst under lång tid. Mot bakgrund av gängkriminaliteten hade det varit bättre om det här redan hade varit på plats, men bättre sent än aldrig.

Regeringen har enligt Damberg tagit till sig av kritiken och omformat förslaget. Förhör måste spelas in med ljud och bild och sedan spelas upp på rättegången.

– Det får inte bara vara nedskrivna berättelser som i Danmark, säger Damberg.

Om lagförslaget går igenom föreslås det träda i kraft den 1 januari 2022.