– Det införs tydliga tidsgränser men även en tydlig ventil för att kunna hantera de svåraste fallen, säger Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande i utskottet.

Förslagen finns i utskottets betänkande på regeringens proposition om effektivare häktningar och minskad isolering. Den 7 april blir det debatt och omröstning.

Gränserna ska enligt förslaget gälla i normalfallet. Finns det synnerliga skäl, till exempel att ett frisläppande skulle kunna kullkasta brottsutredningen, kan tiderna förlängas genom den "ventil" som Fredrik Lundh Sammeli talar om.

Går emot

Mot utskottets majoritet står Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. De vill inte ha några tidsgränser för häktade.

– Helt huvudlöst, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna om tidsgränserna som nu ser ut att införas den 1 juli i år.

– Man gör det i en tid med växande kriminalitet och när grova brottslingar blir allt yngre, säger Forssell och pekar på den hårda kritiken från framförallt åklagare mot tidsgränser enligt förslaget.

Han ser risker för att gränserna försvårar brottsutredningar och gynnar misstänkta som bestämmer sig för att tiga i väntan på att tre eller nio månader ska ha gått.

Men Fredrik Lundh Sammeli hävdar att en utgångspunkt har varit att inte försämra brottsutredande myndigheters förmåga att utreda brott.

Andra har

– Jag tror också att det är viktigt att komma ihåg att tidsgränser inte är något unikt för Sverige, det finns i Danmark, Tyskland och Nederländerna. Och det är väldigt få som sitter häktade längre tid än de tidsgränser som vi kommer att gå fram med, säger han.

Enligt statistik från Åklagarmyndigheten var det 2020 tolv unga under 18 år som satt häktade i mer än tre månader. Totalt häktades 61 unga under 2020.

Bakgrunden till regeringens proposition och riksdagens betänkande är att Sverige under decennier har fått inhemsk och internationell kritik för långa häktningstider. Förslagen är till för att möta den.