– Frågan lever, säger dock Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna.

Han tänker inte ge upp. Men, säger han, förslaget får pausas tills vidare, i väntan på att de ändringar som gjordes i lagen vid årsskiftet ska ha hunnit verka ett tag och man ska se om de verkligen leder till att fler personer än tidigare döms till livstid för mord. Forssell ifrågasätter att det blir så.

"Inte förvånad"

Justitieutskottets ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S) tycker att Lagrådets yttrande bör vara slutet för utskottets försök att skriva lag på egen hand, utan föregående beredning och proposition från regeringen. Regler för vad som ska ge livstid för mord, lagens strängaste straff, lämpar sig illa för att riksdagen ska köra solo.

– Jag är inte det minsta förvånad över att Lagrådet avstyrker, säger Lundh Sammeli.

– Risken om man nu går vidare är att man får en försämrad lagstiftning, det tillför inget nytt och riskerar att skapa otydlighet, säger han.

Bakgrunden till förslaget och den ovanliga processen i riksdagen är att regeringen förra året lade fram ett förslag om att fler omständigheter än tidigare skulle motivera att döma en brottsling till livstid för mord. Fem sådana omständigheter räknades upp.

Inte tillräckligt

En majoritet i utskottet bestående av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ansåg dock att det inte gick långt nog. På initiativ av Moderaterna fick utskottets kansli i uppdrag att lägga till ytterligare två omständigheter som särskilda skäl för livstid: när en person mördar en närstående och när ett mord kan kopplas till organiserad brottslighet, som mord i gängmiljö till exempel.

Lagrådet menar att de ändringar som gjordes vid årsskiftet täcker in det. Och att kort efter det ändra lagen igen, vilket utskottsförslaget skulle innebära, är inte lämpligt. Först krävs åtminstone att en tid gått sedan ändringar gjordes och att en analys gjorts av vad de lett till, anser Lagrådet.