Ruth Bader Ginsburg på sjukhus – igen

Ruth Bader Ginsburg, en av de nio domarna i USA:s högsta domstol, vårdas på sjukhus för en inflammation i gallblåsan. 87-åringen tillhör domstolens liberala falang.

HD-domaren Ruth Bader Ginsburg håller ett anförande i Washington DC i USA i februari.

HD-domaren Ruth Bader Ginsburg håller ett anförande i Washington DC i USA i februari.

Foto: Patrick Semansky/AP/TT

Brott & Straff2020-05-06 12:01

Bader Ginsburg deltog i domstolens muntliga överläggningar, som hölls via telefon på tisdagen, innan hon togs in på Johns Hopkins Hospital i Maryland. Hon planerar även att delta i telefonöverläggningar under onsdagen från sjukhuset, enligt medier.

I USA är intresset för den åldriga domaren hälsa mycket stort. Hon tillhör den liberala falang som nu är i minoritet sedan president Donald Trump nominerat och fått igenom två konservativa domare. Om Bader Ginsburg skulle tvingas dra sig tillbaka av hälsoskäl kan presidenten nominera ännu en konservativ jurist. Det skulle få stor betydelse eftersom domarna sitter på livstid.

Kvinnorättskämpen Bader Ginsburg utsågs till HD-domare av den demokratiske presidenten Bill Clinton 1993 och blev då domstolens andra kvinnliga domare. Så sent som i januari meddelade Bader Ginsburg att hon var frisk – efter att ha gått igenom sin fjärde cancerbehandling, då för cancer i bukspottskörteln.

Högsta domstolens nio ledamöter är de som avgör huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag.

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som trädde i kraft 1789.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses av presidenten på livstid (de kan dock pensionera sig på egen begäran). Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som "konservativa" eller "liberala" menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. Det har stor betydelse när mål som rör exempelvis preventivmedel, homosexuellas rättigheter, religionsfrihet och vallagar avgörs.

Källa: Supremecourt.gov med flera

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!