Rikspolischef Anders Thornberg har efterlyst möjligheter att avlyssna gängkriminella utan en konkret brottsmisstanke, så kallad preventiv avlyssning.

Efter polisens stora tillslag mot gängkriminella i måndags skriver Expressen på sin ledarsida: "Varför är det toppen när svensk polis via FBI och franska kollegor kan massavlyssna kriminella, men fel om det skulle ske i Sverige?"

Statsminister Stefan Löfven (S) utesluter inte en framtida lagändring.

– Vi är redo att öppna dörren ytterligare, jag stänger inte dörren. Samtidigt lever vi i ett samhälle där vem som helst inte kan bli avlyssnad, säger han.

Tryck i riksdagen

I riksdagen vill Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna ge polisen möjlighet till preventiv hemlig avlyssning. De har föreslagit att riksdagen tillkännager för regeringen att en sådan möjlighet behövs.

Det tillkännagivandet väntas bli nedröstat av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Vänsterpartiet. De hänvisar till att det redan pågår en utredning blandat om att tillåta hemlig avlyssning för fler typer av brott än i dag och vill avvakta den.

I den utredningens direktiv ingår dock inte att utreda hemlig avlyssning i preventivt syfte utan konkret brottsmisstanke. Moderaterna har föreslagit att den pågående utredningen får ett sådant tilläggsdirektiv för att på så sätt vinna tid.

– Men om man ska klämma in det här i den här utredningen, så försenar vi polisens möjligheter. Det kräver en särskilt utredning, säger Stefan Löfven.

Att utreda och införa en sådan känslig lagändring kan ta tid. En majoritet av partierna enades 2015 om att tillåta hemlig dataavläsning. En utredning var klar 2017, men lagen trädde inte i kraft förrän våren 2020.

"Inte vem som helst"

Polisens tillslag i måndags var del av en stor internationell polisoperation mot ledande gängkriminella. Operationen var möjlig genom att amerikanska FBI lurat kriminella att använda den krypterade tjänsten Anom för sin kommunikation – en tjänst som FBI kontrollerade.

Genom att FBI delat med sig av sin information till svensk polis har sedan i höstas 155 personer kunnat gripas i Sverige.

– Det måste finnas en misstanke för att man ska avlyssna. Människor som använder Telia eller Tele2 till exempel ska inte misstänka att man blir avlyssnad utan att det finns en brottsmisstanke, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

Samtidigt uppger även han att dörren inte är stängd för att titta på om avlyssning i förebyggande syfte ska få användas i större utsträckning. Damberg påpekar att preventiv avlyssning i dag är tillåtet när det gäller terrorism.

– Det är viktigt att sådana här utredningar görs ordentligt. Jag tror inte att svenska folket är berett på att polisen ska få avlyssna vem som helst, säger han.

Damberg kritiserar oppositionen för att kräva samma befogenheter för svensk polis som polisen i Frankrike och USA har, utan att presentera hur en sådan lag skulle se ut.

Internationellt samarbete

Fransk polis har lyckats knäcka den kodade kommunikationstjänsten Encrochat, vilket ledd till att många gängkriminella i Sverige sitter inlåsta.

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell kritiserar inrikesministern för att gärna sola sig i glansen av polisens framgångar som bygger på andra länders information.

– Vi kan inte hålla på att outsourca brottsbekämpning till andra länder och hoppas på att de ska ge oss information, säger Forssell.

Damberg kontrar med att företagen som sålt krypteringstjänsterna och deras serverhallar inte finns i Sverige.

– Så Sverige kommer även fortsättningsvis när det gäller internationell gängbrottslighet att vara helt beroende av internationellt samarbete, säger han.