I Mads Brüggers dokumentär "Mullvaden – undercover i Nordkorea", visad på Sveriges Television , framgår att en underjordisk vapenfabrik skulle byggas i Uganda – ett flagrant brott mot FN:s vapenembargo.
Den nordkoreanska ambassaden på Lidingö utanför Stockholm verkade som en sambandscentral för projektet enligt dokumentären. Personen som infiltrerat den koreanska vänskapsföreningen (KFA) i Skandinavien smygfilmade ritningar på vapenfabriken under ett möte på ambassaden.
TT: Finns det något i den här dokumentären som får Sverige att reagera mot Nordkorea?
– Vi ser allvarligt på uppgifterna som framkommer i dokumentären och vi kommer att analysera dem för att se vilka konsekvenser de får, svarar UD:s presskommunikatör Erik Karlsson.
"Löpande dialog"
– Jag kan inte yttra mig om enskilda uppgifter eller ärenden, men i allmänhet kan sägas att personer med diplomatisk immunitet i Sverige är skyldiga att respektera svensk lag. Vi agerar på uppgifter från polis och åklagare vid misstanke om brottslighet av en person med diplomatisk immunitet, och då tar vi upp fallet med berörd ambassad.
TT: Och ännu har ni inte kontaktat Nordkoreas ambassad i det här ärendet?
– Vad jag kan säga är att vi för en löpande dialog med nordkoreanska myndigheter. Sedan kan jag inte närmare gå in i innehållet i de samtal som vi för med andra stater. På ett övergripande plan gäller förstås att Nordkorea är skyldigt att genomföra FN:s sanktioner, säger Erik Karlsson.
Svenskt miljardkrav
Sverige har som ett av få länder en ganska god relation med Nordkorea. Men där finns också en historik av skandaler knutna till diktaturstatens ambassad i Sverige.
På 70-talet avslöjades ambassaden som en smuggelcentral. Nordkoreanska diplomater förde in cigaretter och sprit, som sedan såldes vidare här.
En man med nordkoreanskt diplomatpass sålde i början av 90-talet heroin i Malmö. Några år senare utvisades halva den nordkoreanska diplomatkåren efter ett smugglingsförsök av cigaretter från Tallinn till Stockholm.
Digra obetalda skulder tynger också förhållandet mellan länderna.
I början på 70-talet beställde Nordkorea 1 000 Volvobilar av modell 144 samt andra industriprodukter. Leveranserna har aldrig betalats och skulden, som räknas upp varje år, är nästan 3,2 miljarder kronor, enligt Exportkreditnämndens senaste årsredovisning.