Mellan januari och juli misstänks 21-åringen ha rånat eller försökt råna de 19 ungdomarna i centrala Stockholm. På måndagen åtalades han för brotten.
– Det sticker ut i att det är förhållandevis många gärningar under en kort period, säger kammaråklagare Maximillian Berg Molin.
Den misstänkte ska ha hotat ungdomar och på så sätt fått dem att överlämna främst mobiltelefoner men även kläder och kontanter.
– Om han döms för alla de här gärningarna så är det svårt att tro att han ska undvika fängelse, säger Berg Molin.
Kartlägger rånen
2013 anmäldes 1 002 rån mot ungdomar under 18 år. 2019 var siffran 2 489. På Brottsförebyggande rådet (Brå) arbetar flera enheter med att kartlägga och förebygga ungdomsrånen.
Under våren har man tittat på statistiken över anmälda brott och intervjuat lokala aktörer som poliser och kommuntjänstemän. Alla är överrens om att brotten har ökat.
– Det har skett en successiv ökning under flera år, men speciellt de senaste två åren har ökningen varit extra stor, säger Christina Söderberg, projektledare och utredare på Brå.
Både de som rånar och de som blir rånade är främst pojkar, även om det ibland förekommer flickor i statistiken. Det är ofta flera ungdomar som rånar en person, och målet är ofta att komma över kläder, pengar och mobiltelefoner. Rånen begås ofta nära skolor, och det är vanligast att brotten sker på eftermiddagen eller tidigt på kvällen. Förnedringsinslag är ovanliga men förekommer.
"Komplex fråga"
Vad ökningen beror på är däremot svårare att fastställa.
– Det är en väldigt komplex fråga. Det kan bero på en ojämlikhet i samhället, svåra uppväxtförhållanden med brottslighet i vissa områden där de vuxna förebilderna är få. Det finns många riskfaktorer och få skyddsfaktorer runt de här ungdomarna, säger Christina Söderberg.
Att statistiken baseras på anmälda brott kan även försvåra, eftersom långtifrån alla anmäler. Och om den som utför rånet är under 15 år – alltså inte straffmyndig – blir hon eller han inte en del av statistiken.
I höst går Brås arbete in i nästa fas med syfte att hitta sätt att förebygga ungdomsrånen. Detta skulle kunna göras genom att arbeta med den fysiska miljön på platser där många rån sker, och genom att arbeta på individnivå med både unga som begår brott och unga som har utsatts.
I fallet med 21-åringen som nu åtalas var övervakningsfilmer en viktig del i identifieringen av förövaren. Åklagaren menar att det är viktigt att den som utsätts för ett rån anmäler så snart som möjligt, så att polisen kan säkra kameraövervakning och annan teknisk bevisning.
– Ju tidigare man anmäler, desto bättre förutsättningar ger man polisen och oss att faktiskt utreda och bevisa de här brotten, säger Maximillian Berg Molin.