Dödsskjutningen av en tolvårig flicka vid en rastplats i Botkyrka i början av augusti har fått mycket uppmärksamhet. Det är bara en i raden av skottlossningar i Stockholmsområdet, Göteborg, Linköping, Gävle och Örebro de senaste veckorna. När skjutningarna avlöser varandra ökar trycket på att NFC som genomför vapenundersökningar, som kan vara viktiga pusselbitar för att någon ska fällas för skjutningarna i domstol.
När handläggningstiderna för vapenundersökningar var som längst 2013 hade vapengruppen på NFC i Linköping bara tre handläggare och över 1 000 ärenden. I vissa fall var ärendena fem till sex år gamla. Sedan dess har kurvan stadigt gått nedåt.
Idag har NFC i Linköping utökats med ytterligare tre driftsställen i Stockholm, Göteborg och Malmö med sammanlagt ett tjugotal operativa handläggare.
– Den förändringen har varit behövlig. Vi har under ett par års tid lyckats arbeta ihop oss och flyttar våra vapenundersökningar mellan våra driftställen när det blir kö. Vi har byggt upp en rörlighet och den ska öka, säger Mikael Högfors.
"Kön ska bort"
Sedan 2018 har handläggningstiderna minskat från 41 till 21 dagar – och ambitionen är att den ska halveras igen.
– Den kö vi har idag ska bort och det är vi rustade för att ta hand om. Men ju närmare man kommer och jobbar i realtid desto mer operativa frågor får man. Då börjar man komma in i utredningens innersta bubbla, vilket kan ta tid, säger Mikael Högfors.
Samtidigt som vapenhandläggarna blivit fler har antalet skjutningar ökat.
– 2013 hade vi runt 120 skjutningar och vi är uppe och toppar på 300 skjutningar per år, vilket innebär att mängden material som ska analyseras efter skjutningarna har flerdubblats.
NFC såg direkt när trendbrottet kom 2014–2015.
– Då går landet bananas. Det händer något i samhället och skjutningarna exploderar, och fördubblas. Det är den trenden vi ser och som ökar, säger han.
Handläggningstiderna för vapenundersökningar påverkas även av att de görs sist i kedjan. Innan vapnet kan provskjutas görs såväl dna-spårsäkring genom topsning som fingeravtrycksframkallning, och de sektionerna inom NFC har också haft ett antal köer.
– Ett vapen som ska topsas står alltid i konkurrens med ungdomsbrott och sexualbrott, därför kan de hamna långt ner i våra interna köer. Det är vårt stora dilemma och det vi får kritik för av Polismyndigheten och i revisionsrapporter, säger Mikael Högfors.
Amerikansk modell
NFC har genomfört ett pilotprojekt, där en amerikansk modell från New Jersey testades. Modellen innebär att en vapenundersökning inte tar mer än 48 till 72 timmar.
– Vi har receptet att göra vapenundersökningar i den takten, men vi har inte ställt om till det arbetssättet än. Om man ska arbeta enligt deras modell måste man ställa om ordningen och då riskerar vi att tappa fingeravtrycksframkallningen.
I dialog med sina uppdragsgivare har NFC kommit fram till att man inte är beredd att göra den förändringen, åtminstone inte än.
– I Sverige är man inte helt klara med om det skulle kosta för mycket, eftersom det ofta är viktigt att knyta en person till ett vapen. I New Jersey där man i princip har fri tillgång till vapen jagar polisen inte grova vapenbrott på samma sätt som här utan koncentrerar sig på skjutningar, säger Mikael Högfors.
Han tror dock att NFC kommer att börja använda sig av den amerikanska modellen inom ett eller två år i vissa fall.
Färre undersökningar
Trots att antalet skjutningar ligger på en hög nivå har antalet vapenundersökningar minskat sedan 2018. Från 1 180 till 962 förra året. Första halvåret i år var antalet 483. Mikael Högfors anser att det beror på att ny vapenlagstiftning för grovt vapenbrott infördes 2018. Vapenlagstiftningen gav en straffsats som är över två år och öppnade upp för hemliga tvångsmedel och automatisk häktning.
– Jag tror att det dalar efter 2019, eftersom vapnen göms undan när de kriminella vet att de hamnar i fängelse om de påträffas med vapen.
Framför allt är det enhandsvapen, det vill säga pistoler och revolvrar, som undersöks och är vanligast vid skjutningar.
– Det hänger nog ihop med att de är lätta att dölja.