Var tredje kriminalvårdare outbildad vikarie

Nästan var tredje kriminalvårdare på Sveriges fängelser och häkten är outbildad och visstidsanställd. Inom Kriminalvården föreslås bland annat att fler nyanställda och inhoppare ska utbildas i nödvärn och våldsanvändning.

En växande andel av Kriminalvårdens fångvaktare är outbildade och anställda på visstid. Arkivbild.

En växande andel av Kriminalvårdens fångvaktare är outbildade och anställda på visstid. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Brott & Straff2021-05-27 09:13

Vikarierna och inhopparna utan utbildning har snabbt ökat i andel. På två års tid, från januari 2019 till januari i år, har andelen ökat från 20 till 30 procent, enligt en intern rapport som Kriminalvården tagit fram och TT tagit del av. På några håll är det nästan så många som hälften.

Rapporten har tagits fram i syfte att säkerställa att myndigheten kan få fram personal när antalet intagna och häktade ökar – vilket de bedöms fortsatt kunna göra. Det "finns skäl att anta" dock att kvaliteten har gått ned när vikarierna blivit fler, står det.

– Det är oerhört bekymmersamt. Förutom att det är otryggt för den enskilde att inte ha fast jobb, innebär det att vi har brist på kompetens. För att få fast jobb krävs utbildning, säger huvudskyddsombudet Peter Ask, som företräder Seko, till fackliga Sekotidningen som först uppmärksammade rapporten.

Brist på kompetens

Fängelserna och häktena har fyllts på de senaste åren och Kriminalvården har larmat om att beläggningen är "extremt hög", varpå man bland annat ordnat så att fler intagna får dela cell. I och med detta har också behovet av tillfällig personal ökat.

– Vi har också krävt en bemanning som gör att man kan undvika farligt ensamarbete. Riskerna ökar när det är trångt och när många saknar utbildning, fortsätter Peter Ask.

Ett problem som beskrivs i rapporten är att den ordinarie personalstyrkan belastas ytterligare när de får fler kollegor utan utbildning. Dessa kollegor får helt enkelt inte utföra en del av arbetsuppgifterna.

Och när det gäller utbildningen ses en negativ spiral: dels har utbildningstillfällena blivit få under pandemin och dels är det svårt att skicka visstidarna på utbildning när de behövs på jobbet.

Förslag med risker

I rapporten föreslås en rad åtgärder för att Kriminalvården ska kunna säkra personalförsörjningen på sikt. Fördelar vägs mot nackdelar, eller nytta mot risker.

Nyanställda vid alla fängelser – inte bara vid dem med högst säkerhet – föreslås bli utbildade i grunderna för hur och när de får ta till nödvärn eller våld, "givet aktuell utveckling i förhållande till kapacitetsökningen". Kravet skulle då vara att de åtminstone går den inledande, sju och en halv timme långa kursen om detta.

Ett förslag är att kort och gott utöka bemanningen, fastanställa fler kriminalvårdare och se till att de utbildas. Andra förslag är att vikarier som är på väg att utbilda sig ska kunna fastanställas i förväg eller att fler oerfarna personer ska kunna anställas på prov. På så vis skulle 1 000 visstidsanställda få fasta jobb och utbildning, bedömer man.

Ett annat alternativ som lyfts fram är att erbjuda vissa visstidsanställda en sjuveckorsutbildning som ett kortare utbildningsalternativ, även om det poängteras att det "skulle medföra en kvalitetssänkning av kvalitetsnivån" och medföra nya risker för de kriminalvårdare som arbetar närmast fångarna.

Norrtäljeanstalten, ett av Sveriges högst säkerhetsklassade fängelser. Arkivbild.
Norrtäljeanstalten, ett av Sveriges högst säkerhetsklassade fängelser. Arkivbild.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!