Den åtalade anser att polis och åklagare misskött utredningen om Wilmas död. Mannen anser bland annat att uppslag som han själv gett till polisen inte följts upp.
– Ni tror inte på det jag säger. Varför ska jag hjälpa er? säger 23-åringen att han tänkt.
Han nekar helt till kännedom om de omfattande blodspår som enligt polisen hittats i lägenheten där han och 17-åriga Wilma bodde. De flesta av blodspåren kommer, enligt utredningen, från Wilma. Men även 23-åringens eget blod hittades i lägenheten, enligt den analys som lagts fram.
– Det är omöjligt, säger mannen flera gånger under förhöret i Uddevalla tingsrätt.
En kroppsdel från Wilma hittades gömd i lägenheten, inslagen i flera lager aluminiumfolie. Polisen hittade också tomma och halvtomma förpackningar med sådan folie i köket.
"Använt mitt folie"
Under förhöret i tingsrätten sade den åtalade 23-åringen att han använt aluminiumfolie i samband med sitt narkotikabruk, bland annat för att slå in knark.
– De har använt mitt folie, säger han om emballaget på kvarlevan från flickvännen.
Mannen fick under förhöret berätta vad som hände sista dagen han såg Wilma, som enligt åtalet också var morddagen.
– Vi grälar om allt möjligt. Vi kallar varandra en massa fula saker, säger 23-åringen..
Sedan satte han sig vid teven med hörlurar på, men såg ändå Wilma i ögonvrån.
– Jag ser hennes figur lämna lägenheten. Sen hör jag dörren smällas igen.
Enligt pojkvännen hade Wilma talat om att eventuellt åka till Göteborg. Han tog själv ett tåg till Göteborg.
– Jag åker efter henne, säger han.
Men han gick av tåget i Ljungskile, efter att ha sett en flicka som liknade Wilma. Senare började han gå tillbaka mot Uddevalla.
Telefonen tyst
Under förhöret återkommer åklagaren till att flickans mobiltelefon blev helt tyst och inaktiv vid en viss tid. Den förblev så, och har inte hittats.
– Ni baserar en hel mordutredning på en telefon. Det är pinsamt, säger 23-åringen till åklagaren i tingsrätten.
Vittnen har beskrivit den 23-årige pojkvännen som mycket kontrollerande mot 17-åriga Wilma. Själv anser han att relationen beskrivits alltför mörkt.
– 99 procent av förhållandet är ju bra, säger han i rätten.
Under tiden de bodde tillsammans, kände han Wilma bättre än någon annan, säger 23-åringen.
Han anser att flera personer som lämnat uppgifter i rättsprocessen inte haft en så nära relation till Wilma, under den sista tiden, som de velat ge sken av.
Glad sista tiden
Under fredagen vittnade även Wilmas storasyster i tingsrätten. Enligt henne var Wilma glad och social före relationen med pojkvännen. Men när de två blivit ett par i början av 2018, förändrades Wilma.
Hon tappade självförtroendet, när han ställde krav på hennes utseende, vem hon fick umgås med och vem hon fick följa på sociala medier. Hon inte fick ha kjol eller tajta byxor. Så beskriver storasystern förhållandet mellan Wilma och 23-åringen.
Under sin sista tid i livet var Wilma dock gladare igen. Hon bodde kvar hos pojkvännen, men siktade mot att få en egen lägenhet.
– Hon sade att hon skulle lämna honom, säger storasystern om vad Wilma berättat.
– Hon började bli sig själv igen.
Pojkvännen förnekar att han varit kontrollerande, och sa emot systern på flera punkter.
– I fall hon vill träffa nån killkompis, så får hon absolut göra det, säger han till exempel.