Platsbristen i svenska anstalter och häkten är mycket allvarlig, enligt Kriminalvården.

Samtidigt rustar myndigheten för att låsa in allt fler unga, sedan den så kallade straffrabatten för unga som döms för allvarliga brott togs bort vid årsskiftet.

Lagändringen, som är en del av regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten, innebär att allt fler unga mellan 18 och 20 år kommer att dömas till fängelse – med allt längre strafftider.

För 18-åringar handlar det om dubbelt så hårda straff jämfört med innan.

Detta kommer att leda till att 350 fler unga kommer att sitta i fängelse 2024 jämfört med i dag, enligt Kriminalvårdens uppskattningar. Vid 2026 räknar Kriminalvården med ett behov på 450 nya fängelseplatser.

Redan fullt

Samtidigt brottas myndigheten redan med överbeläggning på anstalterna.

– Vi har redan dubbelbeläggning i ganska stor utsträckning runt om i landet, det vill säga att två intagna delar på en cell, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.

Totalt behövs 3 500 nya fasta platser på svenska häkten och anstalter till 2031. Men att bygga nya anstalter och bygga ut gamla tar tid.

– Utmaningen är att hinna med att bygga ut i den takt som krävs. Och inte minst att klara personalförsörjningen, att kunna rekrytera och utbilda personal, säger Holmgren.

En krävande grupp

Unga dömda som berörs av den slopade straffrabatten, inte sällan för nätverkskriminalitet, är generellt en särskilt krävande grupp i fängelser – både vad gäller säkerhet och det återfallsförebyggande arbetet.

– Till att börja med är det viktigt att vi placerar unga som har en gängtillhörighet så att de inte hamnar intill varandra. Det vill säga på olika anstalter eller olika avdelningar, säger Martin Holmgren.

För det krävs luft i fängelsesystemet, en utmaning som ställs på sin spets med den akuta platsbristen. Unga saknar också i större utsträckning erfarenhet av att sitta i fängelse.

– De kan vara mer utåtagerande, med en bristande impulskontroll. De är på många sätt inte färdigutvecklade i sin mognad. Det ställer särskilda krav på vår personal att möta detta. Det ställer också särskilda krav säkerhetsmässigt.

TT: Hur påverkar platsbristen förutsättningarna att jobba med de här utmaningarna?

– Trots platsbristen så sänker inte vi ambitionerna att säkra ett bra verksamhetsinnehåll och att bedriva ett bra återfallsförebyggande arbete, säger Holmgren.

Behöver motiveras

Den slopade straffrabatten beräknas kosta Kriminalvården 450 miljoner kronor per år, enligt regeringen. Enligt Kriminalvårdens egna beräkningar skulle det enbart räcka till 350 platser.

På sikt krävas ytterligare tillskott till följd av flera kriminalpolitiska reformer som får stor påverkan på platsbehovet, enligt Martin Holmgren.

– Det är svårt att hänga med i tempot i kriminalpolitiken, med strängare straff och hårdare tag, med fler intagna på våra anstalter och våra häkten. Det är verkligheten i dag.

Holmgren säger att Kriminalvården och regeringen noga följer utvecklingen av platsbehovet.

– Det är en ganska stor förändring som skett under en relativt kort period. Och det tar tid att bygga ut.