I mars 2021 hittar polisen två automatkarbiner och en pistol vid en husrannsakan i ett källarförråd i Södertälje. Polisen vet inte vem som har placerat vapnen där och bestämmer sig för att gillra en fälla.
Vapnen beslagtas och ersätts av en replika av en automatkarbin. Samtidigt sätts hemlig kameraövervakning och rumsavlyssning in i förrådet.
Polisen väntar i fyra månader – och till slut dyker det upp en man som går in i förrådet. Via kameran kan polisen sedan följa hur han kommer ut ur förrådet bärandes på replikan. Han lägger an, blundar med ena ögat och tar sikte längs med korridoren.
Mannen lägger tillbaka replikan i förrådet men återvänder senare under dagen med en okänd person och tar den då med sig. I avlyssningen hörs de prata om vart de andra vapnen tagit vägen och att vapnet som finns kvar är "helt väck".
Mannen, en gängkriminell som kopplas till Södertäljenätverket, grips senare och åtalas för försök till grovt vapenbrott för hanteringen av replikan.
Friad i HD
I tingsrätten frikänns han men i hovrätten döms han. Fallet går hela vägen upp till Högsta domstolen som i en vägledande dom den 14 april friar mannen.
Avgörande är att åklagaren inte kan bevisa att mannen planerade att hämta vapnen innan de byttes ut. Det innebar att det inte enbart var "tillfälliga omständigheter" som gjorde att det var uteslutet att brottet skulle fullbordas – varför han ska frias enligt HD.
Metoden som användes i Södertäljefallet är vanlig både hos polisen och Tullverket och tillämpas även vid narkotikafynd.
– Det är ett arbetssätt som används av tullen men också av polisen relativt ofta. Den här domen gör det ju inte omöjligt att använda det här arbetssättet, men det försvårar det, säger Anders Svensson på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, som bland annat analyserar effekter av utslag i HD.
Kontrollerad leverans
Per Westberg, chef för tullkriminalavdelningen på Tullverket, säger att tullen alltid strävar efter att byta ut vapen eller narkotika i fall då man har förhoppningar om att kunna spåra mottagaren. På så sätt kan man genomföra en så kallad kontrollerad leverans.
– Då riskerar vi inte att tappa det som är skarpt, säger Westberg.
Alternativet är att bara beslagta varorna direkt, säger han.
– Och då når vi aldrig, skulle jag säga, de som är organisatörer och egentliga mottagare, utan i bästa fall kanske vi kan få en kurir lagförd.
Efter HD-domen har det kommit både en friande dom i tingsrätten och en fällande dom i hovrätten där man utgår från avgörandet. Tydligt är att det nu krävs att man kan bevisa att det funnits en plan att befatta sig med varorna innan de bytts ut, enligt Anders Svensson.
– Om vi inte kan visa det så är det ett så kallat otjänligt försök och i de fallen går det inte att döma.
– Så de här utredningsåtgärderna kan fortfarande vara gångbara framöver, men det blir svårare, vilket tingsrättsdomen visar, säger Svensson vidare.
Försvårande
Per Westberg menar också att det kommer krävas mer arbete för att nå fällande domar längre upp i kedjan. Han tror att en konsekvens även kan bli att man genomför färre kontrollerade leveranser och i stället nöjer sig med att bara gripa en kurir.
– Vi ser naturligtvis att det här är försvårande för oss, säger han.
Regeringen har aviserat att man vill utreda frågan skyndsamt för att se om lagen behöver ändras.