Syftet med restriktioner är att förhindra kommunikation, både intagna emellan och med omvärlden. De kan, utöver att hålla den intagne fysiskt isolerad, bestå i förbud mot att ta del av nyhetsrapportering, ta emot besök eller ringa telefonsamtal.
Sverige har sedan tidigt 90-tal fått upprepad kritik för att häktade hålls isolerade i långa perioder. FN, Europarådet, Justitieombudsmannen och Advokatsamfundet hör till kritikerna som pekar på att hanteringen bryter mot mänskliga rättigheter.
Den som sitter ensam utan mänsklig kontakt under mer än 22 timmar per dygn räknas med FN:s vedertagna definition som isolerad. Enligt Kriminalvårdens årsredovisning för 2022 gäller det för 70 procent av intagna med restriktioner – och även 30 procent av intagna utan restriktioner.
Besvärlig princip
Ett stort problem är enligt Zilla Hirsch, senior åklagare vid City åklagarkammare i Stockholm, brottsutredningar som drar ut på tiden.
– Alla inom rättsväsendet, oavsett om du är polis, åklagare, offentlig försvarare eller domare, är otroligt frustrerade över bristen på resurser som gör att utredningar tar lång tid, säger hon.
Det handlar dels om underbemanning, dels om flaskhalsar – inte minst på Nationellt forensiskt centrum, som analyserar droger, dna och fingeravtryck.
Ett annat problem är enligt Hirsch den svenska rättegångsbalkens så kallade omedelbarhetsprincip, som innebär att domstolen bara får döma utifrån det som sägs i domstolen, och inte det som framkommit i förundersökningen.
En följd är att många misstänkta tiger sig igenom hela utredningar, för att inför rättegången läsa in sig på den då offentliga förundersökningen och dyka upp i domstolen med plötslig iver att räta ut alla frågetecken.
"Heder och samvete"
– Då ser de vad bevisen är och kan komma med de här fantastiska berättelserna i rätten där man ska förklara varför det finns ett fingeravtryck här och dna där och hej och hå, säger Zilla Hirsch.
Kommer man plötsligt med en helt ny berättelse i domstolen efter månader av tystnad och utan någon bra förklaring har berättelsen ett begränsat värde. Restriktionerna syftar till att hindra de misstänkta från att kunna presentera en tillrättalagd berättelse redan under förundersökningen.
– I andra länder håller polisen ett förhör, och så får du skriva under på heder och samvete att du intygar det du har sagt. När det blir rättegång så dömer man på det du har sagt i förundersökningen. Då blir restriktionerna inte så intressanta, eftersom du är tvungen att lämna din redogörelse långt tidigare.
