Att enbart bränna en koran kan ses som kritik mot själva skriften eller religionen islam och tillåts därför enligt yttrandefrihetslagen, säger kammaråklagare Anna Hankkio. Därför är det mer intressant att kolla på vad som sades och hände i samband med bränningen.

– Det man vill titta mer på i det här ärendet är om det har förekommit uttalande eller liknande på platsen som kan motivera att det ändå ska kunna ses som hets mot folkgrupp.

Krävs mer

Anna Hankkio menar att det finns en praxis om att det krävs mer än att bara bränna en koran för att det ska räknas som hets mot folkgrupp. Vid flera tidigare fall har åklagare beslutat att inte driva förundersökning vidare vid koranbränning.

Förra veckans koranbränning i Stockholm ägde rum utanför en moské på högtidsdagen eid al-adha. Salwan Momika, som hade ansökt om tillståndet, smetade in koranen med bacon, rev ut sidor, sparkade och stampade på den och tände sedan eld. Det är omständigheter som kan påverka bedömningen, men först och främst vill Anna Hankkio få koll på händelseförloppet.

Kränkthet utan betydelse

– I nuläget försöker vi inhämta så mycket information som möjligt kring vad som faktiskt har hänt och sagts på platsen. Det ska bland annat finnas en film från platsen som jag inte fått del av än.

Att många muslimer runtom i världen har blivit upprörda av koranbränningen har ingen betydelse för utredningen.

– Nej. Det krävs att uttalandena eller gesterna, som påstås utgöra hets mot folkgrupp, har fått spridning men huruvida folk rent faktiskt har blivit kränkta eller tagit illa upp, det i sig påverkar inte bedömningen, säger Anna Hankkio.