Antisemitismen ökar – så här ser den ut

Israels krig mot Hamas efter islamiströrelsens terrordåd den 7 oktober har lett till ökad antisemitism, bland annat i Sverige. Men vad är antisemitism egentligen? Meriam Chatty, projektledare på Forum för levande historia, förklarar.

Antisemitism kan ta sig uttryck i olika former. Här en demonstration mot antisemitism i tyska Berlin 22 oktober i år.

Antisemitism kan ta sig uttryck i olika former. Här en demonstration mot antisemitism i tyska Berlin 22 oktober i år.

Foto: Markus Schreiber/AP/TT

Brott2023-11-12 11:05

I Sverige har anmälningarna om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv ökat med nära 50 procent sedan Hamas terrorattack mot Israel i början av oktober. Från olika håll i Europa rapporteras om fler hatbrott mot judar.

Vad är antisemitism?

– Det är en stor fråga med jättemånga delar. Men förenklat kan man säga att det är fördomar och hat mot judar. Det kan ta sig olika uttryck, från attityder till handlingar som riktas mot judar eller dem som uppfattas som judar, säger Meriam Chatty.

Finns det ord eller uttryck som uttrycker antisemitism i det dolda?

– Ja, de är vanliga framför allt på sociala medier. Kodorden är ofta sammankopplade till konspirationsteorier om judar. Det kan vara att "sionisterna styr världen". Under pandemin kunde man se att de här uttrycken och konspirationsteorierna nästan hyperladdades, olika antisemitiska konspirationsteorier smälte samman med antivaxx och annat. Det uttrycktes på olika sätt, ibland underförstått, som att "judarna har skapat pandemin" bland annat.

Vad är sionism?

– Det är en rörelse för nationellt judiskt självbestämmande, en rörelse för skapandet av staten Israel.

Är det antisemitism att kritisera Israels politik?

– Nej. Däremot är det vanligt med antisionistisk antisemitism. Det kan vara saker som att "Israel ska inte existera som stat" eller att jämför Israels politik med nazism.

Lagmässigt kan antisemitism vara såväl hets mot folkgrupp som olaga diskriminering – båda hatbrott.

I kriget mellan Israel och Hamas förekommer även islamofobi, som i många avseenden har liknande rötter och problematik som antisemitism.

I Sverige har anmälningarna om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv ökat med 46 procent den senaste månaden, 57 stycken jämfört med 39 månaden innan. Vad gäller islamofobiska motiv är ökningen nio jämfört med sju månaden innan.

Finns det något som särpräglar antisemitismen?

– Jag skulle säga att det är att judar i antisemitismen tillskrevs en oerhörd mystisk makt. När man uttrycker antisemitism kan man ge sken av att sparka uppåt, att det framställs som maktkritik. Riktigt så tar inte islamofobin sig uttryck. Det är delvis därför som antisemitismen är så farlig, den anpassas ständigt efter nya omständigheter.

Fakta: Varifrån kommer begreppet antisemitism?

Begreppet antisemitism myntades omkring 1870 av tyske Wilhelm Marr och är i dag synonymt med hat och fientlighet mot judendomen och judar som "ras". Ordet kommer av grekiskans anti (mot) och semit, som i detta sammanhang syftar på judar.

Men några ”semitiska” folkgrupper eller ”raser” finns inte. Inte heller finns det någon ”semitism”. Men det fick snabbt fäste i språkbruket och har sedan dess använts som beteckning på olika former av fördomar och hat mot judar.

Semit betecknar ursprungligen människor nämnda i första Moseboken som ättlingar till Noas son Sem, och innefattar personer av olika ursprung och talandes en rad olika språk.

Islamofobi är i sin tur ett samlingsbegrepp för fördomar och fientlighet mot muslimer och islam. Ordet är en sammansättning av orden islam och grekiskans fobi (rädsla, fruktan).

Källa: Forum för levande historia, Svenska akademiens ordbok


Fakta: Hatbrott och hets mot folkgrupp

Hatbrott är ett samlingsnamn för brott som begås baserat på gärningspersonens negativa inställning till vissa personers egenskaper, exempelvis hudfärg, religionstillhörighet eller sexuell läggning.

Hets mot folkgrupp och olaga diskriminering utgör hatbrott i sig, men vilket brott som helst vars motiv varit att kränka en person, folkgrupp eller annan grupp baserat på exempelvis hudfärg, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning kan bedömas utgöra hatbrott.

Hatbrott har ingen egen brottskod, men den som döms för alltifrån klotter till mord kan få en straffskärpning om man bedöms ha agerat utifrån ett hatbrottsmotiv.

Enligt Brottsförebyggande rådet är de vanligaste hatbrotten ofredande, hets mot folkgrupp och olaga hot.

Källa: Polisen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!