Den 23 november 1996 försvann en 16-årig flicka i Husum i Örnsköldsviks kommun. Flickan hade åkt med buss från Örnsköldsvik för att träffa en skolkamrat i Husum men gick av vid fel hållplats.

22 maj 1997 hittades hennes kropp i ett skogsområde strax utanför Husum, i närheten av E4. Hon hade knivhuggits och utsatts för sexuellt våld.

Sommaren 1998 åtalades och dömdes en 20-årig man av Örnsköldsviks tingsrätt för mordet på 16-åringen. Han bodde i närheten av den hållplats där hon tros ha gått av och han hade setts tillsammans med en flicka längs med vägen mot E4. Hos mannen hade polisen hittat teckningar och andra fynd som de kopplade samman med brottet.

I oktober 1998 friades mannen av hovrätten, framför allt då det saknades teknisk bevisning som kunde knyta honom till brottet. På flickans byxor hade hittats en spermafläck, men dåtidens analysmetoder räckte inte till för att få fram en sökbar dna-profil.

Ärendet låg därefter kvar hos polisen som ett så kallat cold case, i avvaktan på en teknikutveckling som skulle kunna göra det möjligt att analysera spermafläcken.

I juli 2020 blev det känt att nationellt forensiskt centrum (NFC) hos polisen lyckats få fram en sökbar dna-profil ur fläcken. Förundersökningen återupptogs i november samma år. Åklagaren begärde att ett salivprov skulle få tas på den tidigare misstänkte mannen. Det nekade Högsta domstolen till.

Efter detta gjorde polisen en fördjupad uppföljning av vad som hänt med de spår som säkrats tidigare i utredningen. Det visade sig att det dels fanns kvar hårstrån från mannen, dels att en rest av ett blodprov skickats till forskare vid Uppsala universitet och fanns kvar där. NFC analyserade proverna och det visade sig att både blodet och håret matchade med spermafläcken.

I juli 2021 ansökte åklagaren hos Högsta domstolen om resning i målet.

Den 30 maj 2022 beslutade Högsta domstolen att bevilja resning. En månad senare inleddes den nya huvudförhandlingen i Hovrätten för Nedre Norrland.