Åtalad nekar när bilden av spioneri målas upp

Träffar som avtalas på handskrivna lappar. Hantering av kontanter. Information som överförs stegvis. Åklagaren målar upp en bild av spioneri. Men den åtalade 47-årige mannen nekar, och hävdar bland annat att informationen inte skadat rikets säkerhet.

Den åtalade går in i rättssalen i Göteborgs tingsrätt. Han nekar helt till anklagelserna spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet.

Den åtalade går in i rättssalen i Göteborgs tingsrätt. Han nekar helt till anklagelserna spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Brott2021-08-26 06:00

Mannen anklagas för att under flera års tid ha träffat en rysk diplomat, och under dessa möten överlämnat uppgifter han kommit åt under sitt arbete som konsult på Volvo Cars och Scania.

Varje röjd uppgift i sig behöver inte ha varit hemlig.

– Helt öppna uppgifter kan vid en sammanställning bli hemliga, säger kammaråklagare Mats Ljungkvist i Göteborgs tingsrätt.

"Konspirativt"

47-åringen är åtalad för spioneri, eller i andra hand olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige. Enligt åklagaren har mannen "obehörigen anskaffat, framställt, befordrat, lämnat eller röjt uppgifter" som tillhör Scania eller Volvo Cars.

Mats Ljungkvist påpekar vid många tillfällen att saker som 47-åringen och den ryske diplomaten gjort är typiska i spioneri. Enligt Säpo och åklagaren är diplomaten egentligen en underrättelseofficer, som håller kontakt med hemliga agenter.

Åklagaren talar om ett "konspirativt beteende". Träffar avtalades aldrig via telefon. Det gjordes insättningar av kontanter. Dokument i en dator fotograferades med en digitalkamera, vars filer överfördes till USB-minnen.

Informationen som lämnades ut är just sådan som ryska intressen vill ha, enligt åklagaren – i detta fall om tillverkningssätt och källkod inom fordonsindustrin.

Inte så farligt?

47-åringen nekar dock till brottet. Han anser att han haft tillgång till uppgifterna i sitt arbete, och att han inte lämnat ut något för att gå främmande makt tillmötes.

– Därjämte förnekas att uppgifternas uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet, säger Taavi Tuula, som är den åtalades advokat, i rätten.

Enklare uttryckt: Så hemskt känsliga uppgifter var det inte heller.

Den nu 47-årige mannen greps av Säpo i början av 2019, mitt under ett möte med den ryske diplomaten på en restaurang i centrala Stockholm.

I bevisningen ingår film och vittnesuppgifter från ett annat restaurangmöte mellan 47-åringen och diplomaten.

Spanare vid möte

Två spanare från Säpo övervakade mötet. Den ene kunde inte se männen från sin plats, men han hörde vad som sades. Den andre filmade från en position utanför restaurangen.

Den ryske diplomaten var enligt åklagaren kopplad till Rysslands federala yttre underrättelsetjänst, förkortad SVR, som är en efterföljare till KGB.

Enligt åklagaren har 47-åringen fått "bra betalt" för uppgifterna. Vid mötet på restaurangen kunde konstateras att mannen fick närmare 28 000 kronor av diplomaten.

Den åtalade medger också att han träffat diplomaten av ekonomiska skäl. Enligt åklagaren har 47-åringens ekonomi varit ansträngd.

Agenter under kodnamn

Den ryske mannen visade ett stort intresse för konsultens arbete, vilket han uppskattade.

"För mig var det roligt att han var så intresserad, för de flesta människor som jag möter, de är inte intresserade av mitt arbete och så", har den åtalade sagt i förhör under utredningen.

Rättegången pågår i tre dagar och hålls till stor del bakom stängda dörrar. Spionkänslan förstärks av att flera vittnande Säpo-agenter går under kodnamn, typ M21045 eller 9418 (fiktiva kombinationer).

Men rätten får avgöra om det man talar om var spioneri eller inte.

Bild ur förundersökningen med olika datum som mannen har antecknat. Mannen och diplomaten bestämde ofta mötesplats och tid, samt reservtid, för nästa möte när de sågs. Arkivbild.
Bild ur förundersökningen med olika datum som mannen har antecknat. Mannen och diplomaten bestämde ofta mötesplats och tid, samt reservtid, för nästa möte när de sågs. Arkivbild.
Fakta: Spioneri

Döms för spioneri gör den person som, enligt brottsbalken, "för att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift om försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet".

Detta gäller också om någon i samma syfte "obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift".

Maxstraffet för spioneri fängelse är fängelse i sex år. Är brottet grovt gäller fängelse i mellan fyra och 18 år, eller livstid.

Källa: Brottsbalken.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!