Även åklagaren överklagar Estoniadom

Kammaråklagare Helene Gestrin vill se skärpta straff för de uppmärksammade dykningarna vid Estonia. Även hon har därför överklagat tingsrättens dom.

Dykningarna som gjordes för tv-serien har lett till nya undersökningar. Bilden är tagen i samband med haverikommissionens dykningar i juni i år.

Dykningarna som gjordes för tv-serien har lett till nya undersökningar. Bilden är tagen i samband med haverikommissionens dykningar i juni i år.

Foto: Stefan Jerrevång/TT

Brott2022-09-23 16:13

Journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson fälldes i början av september av Göteborgs tingsrätt för brott mot den särskilda lagen om gravfrid vid Estonias vrak.

Helene Gestrin vill nu att straffen skärps.

"De båda tilltalade dömdes till 40 dagsböter. Jag hade yrkat på villkorlig dom och böter och anser att männen ska få skärpta straff", säger hon i ett pressmeddelande.

"Nu är det upp till hovrätten att besluta om de beviljar prövningstillstånd, vilket jag tycker vore lämpligt att ge eftersom lagstiftningen och frågan om straff tidigare inte är prövad".

Duon dömdes för att 2019, med hjälp av en dykrobot, ha filmat vid Estonia för tv-serien "Estonia – fyndet som förändrar allt".

I serien visades bland annat ett okänt hål i skrovet på den förlista färjan. Bilderna har lett till nya undersökningar av katastrofen på Östersjön 1994.

Henrik Evertsson och Linus Andersson meddelade redan när domen kom den 5 september att de kommer att överklaga i ett försök att bli frikända.

"Vår inställning är oförändrad och vi nekar till brott", sade Evertsson i en skriftlig kommentar till TT.

Fakta: Estonia

Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder, och sjönk sedan inom mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen, varav 501 var svenskar. 137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir varit underdimensionerade. När bogvisiret lossnade forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra. Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.

2004 avslöjades att det svenska försvaret och Tullverket hade ett avtal om att Estonia kunde användas för hemlig införsel av militär utrustning från Ryssland. Dokument om fartygets sista last är fortfarande hemligstämplade.

Dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt", som sändes på hösten 2020, väckte stor uppmärksamhet med bilder visade ett tidigare okänt hål i färjans skrov på havsbotten.

Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under. I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.

Ytterligare undersökningar vid vraket pågår. Den nya utredningen ska även intervjua personer som överlevde katastrofen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!