Det dödliga våldet i kriminella miljöer har ökat de senaste tio åren. Samtidigt är uppklaringen av mord med koppling till gängbrottslighet lägre än för andra typer av dödligt våld, enligt Brå som i en ny rapport har undersökt vad som krävs för att fler av brotten ska lösas.
– Vid den här typen av dödligt våld är ofta flera gärningspersoner inblandade, det är hyfsat välplanerat och man har en ganska hög grad av forensisk medvetenhet – man ser till att lämna spår efter sig i mindre utsträckning, säger Jonas Öberg, utredare på Brå och tillägger:
– Det är en väldigt svår typ av dödligt våld att utreda. Det är inte unikt för svensk polis, utan så ser det ut i andra länder också.
Brist på erfarna utredare
I rapporten har 113 utredningar av skjutvapenmord i kriminell miljö granskats. Författarna har också intervjuat drygt 25 poliser och åklagare om vad de anser behövs för att öka uppklarningen av brotten. Ett problem som framkommit är bristen på utbildade och erfarna utredare av grova våldsbrott.
– De är ganska överens i intervjuerna om att det har med utbildning och kompetens att göra. Det finns för få utredare av dödligt våld som har relevant utbildning och erfarenhet. Det slår också igenom när den här typen av händelser ökar över tid, säger Jonas Öberg.
För att hantera situationen lånas inte sällan oerfaren personal in till utredningsgrupperna eller så flyttas personer mellan olika utredningar när nya brott inträffar.
– Man tar in personal som kanske inte har vare sig erfarenhet eller utbildning. Det är klart att det påverkar arbetet. Helt oerfaren personal kräver ju handledning och ett stöd som tar resurser från de i utredningarna som är erfarna, när man i stället skulle koncentrera sig på utredningsåtgärderna.
Brotten hänger samman
Många mord som sker i gängmiljöer har kopplingar till tidigare grova brott och är i vissa fall en del av en lång våldsspiral. Brå anser därför att samordningen mellan olika utredningar behöver utvecklas.
– Många av de här händelserna hänger samman och är reaktioner på andra händelser, men man samordnar inte förundersökningarna så att man kan dela information i den utsträckning som man hade kunnat förvänta sig, säger Jonas Öberg.
Eftersom den tekniska bevisningen ofta är viktig för utredningarna behöver det interna samarbetet i förhållande till Nationellt forensiskt centrum, NFC, också utvecklas, enligt rapporten.
Fanns ofta vittnen
Ett resultat som var oväntat för rapportförfattarna var att det fanns ögonvittnen till brotten i tre av fyra av utredningarna som de tittade på.
– Det är lite förvånande mot bakgrund av att polisen ofta kommunicerar ut att det inte finns ögonvittnen och att folk inte vill prata med dem.
För att fler mord i gängmiljöer ska klaras upp behövs det enligt Brå fler utbildningsinsatser för att höja kompetensen, så att utredningsgrupperna kan sättas samman av utbildad personal med rätt erfarenheter.
Samtidigt finns inga garantier för att man ens då alltid lyckas nå fram till lagföring, då det till exempel krävs att man kan binda en gärningsperson till brottet, säger Jonas Öberg.
– Men om man får till bra utredningsorganisationer så höjer man lägstanivån för förundersökningarna och det är klart att det kommer att påverka uppklarningen.