Så kallade välfärdstjänster – som vård, äldreomsorg, utbildning och barnomsorg – köps varje år in för stora belopp. Samtidigt saknar kommunerna och regionerna metoder för att se till att pengarna hamnar där de ska, enligt Brå (Brottsförebyggande rådet).
Kontrollsystemen som finns missar ofta även den grova brottsligheten.
– Det är väldigt svårt att uppskatta hur mycket pengar det handlar om. Det är svårt att beräkna, eftersom man inte vet hur mörkertalen ser ut, säger Henrik Angerbrandt, utredare på Brå.
– Vi har inga nya siffror för det tyvärr. Men det är ingen som riktigt tittat på kommuner och regioner på det här sättet innan. Det har varit mycket fokus på de statliga utbetalningarna.
Ny myndighet
Enligt rapporten är skillnaderna mellan olika kommuner och regioner stora, både i hur mycket tjänster som köps in och hur kontrollerna ser ut. Gemensamt är dock att uppföljningarna ofta inte sträcker sig längre än till att hantera enbart de uppenbara felen.
Regeringen föreslog i höstas en ny myndighet som ska sköta kontrollen av utbetalningar från välfärdssystemen. Utbetalningsmyndigheten, som ska starta sin verksamhet i Södertälje den 1 januari 2024, kommer dock inte att lösa problemet för kommuner och regionen.
– Den gäller ju framför allt de statliga utbetalningarna till enskilda, inledningsvis i alla fall, och inte kommuner och regioner, säger Henrik Angerbrandt.
Kunskap och resurser
Brå vill i stället se tillståndsplikt för fler verksamheter för att undvika att oseriösa aktörer kommer in på marknaden.
– Det är viktigt att det sker en granskning redan innan man kommer in på välfärdsmarknaden. Det andra är att man behöver göra uppföljningar. Man måste vara tydlig i de avtal och villkor man ställer upp, men också följa upp att de efterlevs, säger Henrik Angerbrandt.
– Det handlar dels om kunskap, ibland har man inte riktigt identifierat problemet, dels är det en resursfråga. Man avsätter inte de resurser som kanske skulle behövas. Utan det blir först när man upptäcker ett fel eller det uppstår en skandal.