Bröder skriver in sig i svensk spionhistoria

Det har kallats den största svenska spionhärvan i modern tid. I centrum står bröderna Peyman och Payam Kia, anklagade för att under tio års tid ha sålt försvarshemligheter till Ryssland. På torsdagen dömdes de till långa fängelsestraff för grovt spioneri.

Ryska ambassaden på Gjörwellsgatan i Stockholm. Enligt Säpos bedömning bedriver var tredje rysk diplomat i Sverige underrättelseverksamhet. Arkivbild.

Ryska ambassaden på Gjörwellsgatan i Stockholm. Enligt Säpos bedömning bedriver var tredje rysk diplomat i Sverige underrättelseverksamhet. Arkivbild.

Foto: Jessica Gow/TT

Brott2023-01-19 05:30

Det börjar med en gryningsräd i Uppsala den 20 september 2021. Säkerhetspolisen bekräftar insatsen, men är i övrigt förtegen. Två dagar senare häktas en 41-årig man misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

Den misstänkte är en högt uppsatt chef på Livsmedelsverket med mångårig bakgrund inom underrättelsevärlden. På cv:t finns såväl Säpo, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, och Försvarsmaktens högkvarter.

Två månader av tystnad passerar innan Säpo slår till igen, även denna gång i Uppsala. En 34-årig man grips och anhålls misstänkt för grovt spioneri.

Det visar sig senare att Säpo spanat mot mannen redan i samband med gripandet av 41-åringen, och ser hur han samma dag dumpar en förstörd hårddisk i en papperskorg.

Nu skärps misstankarna mot 41-åringen till att gälla även grovt spioneri. Samtidigt avslöjas kopplingen mellan de gripna männen: de är bröder.

Iran blev Ryssland

Bröderna, Peyman och Payam Kia, häktas på spionmisstankarna. Under månaderna som följer pressas de i många och långa förhör. Gång på gång förnekar de brott.

Deras iranska påbrå göder spekulationer om att det är Iran de misstänks ha spionerat för. Men när åtalet offentliggörs i november 2022 står det klart att det handlar om Ryssland och landets militära underrättelsetjänst GRU.

Den äldre Peyman Kia misstänks genom sina anställningar på Säpo, Must och Försvarsmakten ha kommit över känsliga statshemligheter som sålts vidare till Ryssland. Han har bland annat haft tillgång till en förteckning över personal anställd på Säpo.

Enligt Dagens Nyheter har han, under sin tid på Försvarsmakten, varit anställd på Kontoret för särskild inhämtning, KSI, som basar över Sveriges hemliga underrättelseagenter. I förhör uppger han själv att hans huvuduppgift på Säpo var att jobba med kontraspionage – den avdelning som bekämpar spioneri mot Sverige.

Den yngre Payam Kia misstänks i sin tur ha skött kontakterna med GRU.

Utreddes i hemlighet

När åtalet väcks står det klart att Säpo fattat misstankar om en mullvad i de egna leden flera år tidigare, och att man haft Peyman Kia under lupp sedan 2017. Den misstänkta brottsligheten uppges ha pågått ända sedan 2011.

Förundersökningen ger en inblick i kontraspionagets minutiösa hantverk. Peyman Kias telefon avlyssnas i flera år. I det dolda görs nattliga besök på hans arbetsplats och i kulisserna på Arlanda kontrolleras hans bagage. Gång på gång genomsöks familjens bankfack, där förseglade brev genomläses och usb-stickor kopieras.

Peyman Kias karriär – via universitetsstudier och snabb klättring genom Myndighetssverige – ger intrycket av en målmedveten person.

Bevisningen kommer i stora delar från beslagtagna datorer, hårddiskar och usb-stickor. Det finns också anteckningar den yngre brodern gjort om flyktvägar, backup-planer och ett möte med någon som kallas "Rasski". På en plats finns bokstäverna "GRU".

Av utredningen framgår att bröderna hanterat stora summor kontanter, amerikanska dollar som växlats in på olika växlingskontor med hjälp av en tredje person. Hemlighetsmakeriet är emellertid omfattande, och stora delar av bevisningen döljs bakom sträng sekretess.

Vill se livstidsdom

Den 25 november inleds rättegången i gamla säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt. Tillsammans med Säpo vidtar tingsrätten särskilda åtgärder för att förhindra avlyssning eller att hemligstämplat material läcker ut på andra sätt.

Med undantag för ett fåtal kortare stunder hålls förhandlingen bakom stängda dörrar. I den offentliga delen av sin sakframställan motiverar åklagare Mats Ljungqvist att spionaget rubriceras som grovt med att uppgifterna målet kretsar kring rör "det absolut hemligaste materialet som finns".

Bröderna, som hunnit fylla 42 respektive 35 år under tiden i häkte, nekar kategoriskt till alla anklagelser om brott. Enligt försvaret kan de stora summorna kontanter förklaras av spelvinster i Las Vegas. "GRU" är en förkortning av något annat, alternativ ett registreringsnummer på en bil.

När rättegången avslutas veckan före jul yrkar åklagaren på livstids fängelse för Peyman Kia, och minst tolv års fängelse för Payam Kia.

Försvaret vill i sin tur se männen frikännas helt och hållet. De begär att bröderna ska försättas på fri fot i väntan på dom, men domstolen avslår.

Den 19 januari faller domen. Peyman Kia döms till livstids fängelse och Payam Kia till fängelse i nio år och tio månader för grovt spioneri. Peyman Kia döms även för obehörig befattning med hemlig uppgift.

Pusselbitar saknas

Bröderna har skrivit in sig som ett permanent kapitel i svensk spionhistoria. Enligt underrättelseexperter är härvan sannolikt den värsta av sitt slag i Sverige hittills.

Mycket förblir dock höljt i dunkel och många frågor kvarstår.

Åklagaren har varken velat kommentera huruvida initiativet till samarbetet kommit från bröderna eller från ryskt håll, hur det hela uppdagades eller hur spioneriet gått till.

Det är känt att 42-åringen hade tillgång till en personallista från Säpo. Vilka andra uppgifter kan ha hamnat i ryska händer, och med vilka konsekvenser – för Sverige, för enskilda individer?

En annan intressant fråga som lyfts är när den påstådda värvningen av 42-åringen skedde. Var det under hans tid på Säpo – eller placerades han där på uppdrag av Ryssland?

Fakta: Brott mot rikets säkerhet

Brotten spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift faller under det som kallas brott mot Sveriges säkerhet.

Spioneri är enligt lagen att med avsikt komma över, föra vidare eller röja hemligheter – till exempel försvarsangelägenheter – för främmande makt. Uppgifterna, "vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet", behöver inte vara riktiga.

Straffet för spioneri av normalgraden är högst sex års fängelse, medan grovt spioneri ger fängelse på mellan fyra och arton år eller livstid.

Om avsikt att hjälpa främmande makt saknas är brottet i stället obehörig befattning med hemlig uppgift.

Straffskalan för sådan obehörig befattning av normalgraden går från böter till fängelse i som mest två år. För grovt brott är maxstraffet fyra år.

Man kan också dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift, om brottet har skett genom grov oaktsamhet.

Källa: Paragraf 5–9, kapitel 9 i brottsbalken, Svensk författningssamling


Fakta: Agent, spion eller underrättelseofficer?

Underrättelseofficer: Den person som för ett främmande lands räkning har till uppgift att skaffa information – själv eller med hjälp av någon annan. Personen kan vara anställd i sitt hemlands underrättelse- eller säkerhetstjänst, men har i mottagarlandet ofta en diplomatisk tjänst, en så kallad ”täckbefattning”.

Agent: Den person som underrättelseofficeren lyckas etablera samarbete med. Agenten har ofta ingen direkt koppling till den utländska underrättelsetjänsten, utan får sitt uppdrag från underrättelseofficeren.

Underrättelseofficerens roll är att ge uppdrag åt och att leda/driva agenten, medan agentens roll är att skaffa upplysningar.

Spion, i juridisk mening, är den som exempelvis skaffar eller lämnar över hemlig information med syftet att gå främmande makt tillhanda.

Det förekommer även så kallade vilande agenter som inte träder i aktiv tjänst som spion på flera månader eller ibland till och med år.

Ett 15-tal stater har underrättelseofficerare på plats i Sverige, enligt Säpo. Hotbilden från främmande makt betecknas sedan flera år tillbaka som förhöjd.

Källa: "Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet", Säpo

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!