– Ing-Marie Wieselgren hade en högt uppsatt och viktig position, det är ingen som ifrågasätter det. Men det krävs något extra i sådana här fall, när det rör sig om ett enskilt mord, säger Dennis Martinsson, doktor i straffrätt.
33-årige Theodor Engström stod åtalad för terroristbrott genom mordet på Ing-Marie Wieselgren i Visby den 6 juli, och förberedelse till terroristbrott genom förberedelse till mord på Centerledaren Annie Lööf. Men Gotlands tingsrätt fäller honom bara för terrorbrott gällande mordplanerna på Centerledaren. Attacken på Wieselgren räknas som mord.
Domstolen har tagit fasta på att det i förarbetena till terrorlagstiftningen ställs höga krav för att en gärning ska kunna ses som ett terroristbrott, konstaterar Dennis Martinsson. Ett central förutsättning är att det allvarligt ska ha kunnat skada Sverige.
– Det ska röra sig om en större samhällspåfrestning, att det är många människor som drabbas eller liknande. Men det sägs också att ett mord på en person ska vara tillräckligt för att det ska kunna ses som terroristbrott, säger Martinsson.
Testa gränsen?
Är det ett mord på en enskild person måste det dock röra sig om en mycket högt uppsatt person för att det ska kunna utgöra terrorbrott.
– Det måste vara så samhällsomstörtande och påverka oss alla och det öppna samhället. Det tydligaste som man kan föreställa sig är ett statsministermord.
Gotlands tingsrätt bedömer, med hänvisning till detta, att Ing-Marie Wieselgren med sin position inte når upp till de höga krav som ställs.
Att åklagaren Henrik Olin ändå valde att åtala för terrorbrott i hennes fall kan ha att göra med att han ville testa lagstiftningens gränser, tror Martinsson. Frågan om ett enskilt mord på svensk mark som terrorbrott har nämligen inte prövats tidigare.
Symbolisk plats
Olins strategi har varit att hänvisa till Almedalsveckans centrala roll i svensk demokrati.
– Åklagaren kan man säga har använt Almedalen som en symbolisk plats, att ett dåd där får en större skada på både det politiska livet som samhället i stort, säger Martinsson.
Även om Gotlands tingsrätt inte höll med i denna del, gick den på åklagarens linje vad gäller förberedelse till terroristbrott genom Engströms mordplaner på Annie Lööf.
– Det står väl lite mellan raderna att om det varit så att Theodor Engström hade mördat Annie Lööf i Almedalen så hade det fått väldigt stora konsekvenser för samhället.
Åklagaren hade yrkat på livstids fängelse i stället för rättspsykiatrisk vård, med hänvisning till synnerliga skäl som faktorer som brottens höga straffvärde, det han uppfattat som Engströms begränsade vårdbehov och det faktum att 33-åringen tidigare skrivit om att han skulle sikta på vård om han blev tagen för ett brott.
Inget gränsfall
Men även i denna fråga går domstolen emot och dömer till vård.
– Det är väldigt tydligt att tingsrätten inte uppfattar det här som ett gränsfall, eller som ett svårt fall, om man går på vad som framgår i domskälen, konstaterar Tova Bennet, forskare i straffrätt inriktad på frågor om brott och psykisk sjukdom.
Om domen står sig kommer Engström överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Det innebär att ansvarig läkare var sjätte månad ska ansöka hos förvaltningsrätten om att vården ska förlängas. Engström kan också själv ansöka om att vården ska upphöra.
– Sedan får förvaltningsrätten avgöra om vårdbehovet är tillräckligt stort fortfarande, men också om det finns risk för att återfall i allvarlig brottslighet. Då kan han kvarhållas i den rättspsykiatriska vården så länge som domstolen tycker det finns en risk för att han återfaller, säger Tova Bennet.
– I praktiken är det kanske inte så stor skillnad på rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning vid ett allvarligt brott och livstids fängelse. Han kommer att sitta frihetsberövad under lång tid, fortsätter hon.