Sverige har för få poliser och myndigheten kämpar hårt med att fylla på kåren med nya. Landets polisutbildningar har svårt att fylla platserna och kraven på de sökande, bland annat begåvningskraven, har sänkts. Men det finns vissa krav som polisen inte tummar på och det är när det gäller säkerhetsprövningen.
För att antas till polisutbildningen krävs att den sökande genomgår en rad tester och undersökningar. Det handlar exempelvis om läkarundersökning, personlighetstest, begåvningstest och olika fysiska tester. Den som går vidare från de testerna får sedan genomgå en säkerhetsprövning som består av registerkontroll, intervju och grundutredning.
Linda Escar som är biträdande chef för polisens säkerhetsavdelning säger att det är viktigt att alla polisstudenter och anställda poliser är säkerhetsklassade eftersom verksamheten är så säkerhetskänslig.
– Vi är till exempel Sveriges största totalförsvarsmyndighet och har ett stort och viktigt uppdrag i civilförsvaret. Vi hanterar säkerhetsskyddsklassade uppgifter och har system av olika slag som gör att om man deltar i vår verksamhet så får man tillgång till våra skyddsvärden.
Vanligaste skälet
Enligt statistik som polisen tagit fram åt TT har totalt 27 studenter fått beslut om att de avskiljts från polisutbildningen sedan 2020. 13 av dem stoppades för att de inte längre kunde placeras i säkerhetsklass, vilket är ett måste för den som utbildar sig till eller är polis. De andra 14 som avskiljdes gjorde det på grund av att de gjort sig skyldiga till brott (3 personer) eller på grund av frånvaro (4 personer), medicinska skäl (4 personer) och tre personer av "övriga" skäl.
Linda Escar säger att det finns två huvudspår när det gäller studenter som avskiljs från polisutbildningen för att de inte längre klarar säkerhetsklassningen.
– Det handlar ofta om att man har ur säkerhetssynpunkt olämpliga relationer. Eller att det kommer fram att man ljugit eller undanhållit information i säkerhetsprövningsintervjun som är relevant för säkerhetsprövningen, säger Linda Escar.
Kan hanteras
Men att en polisstudent eller polis har olämpliga relationer i sitt liv behöver inte automatiskt innebära att man inte får fortsätta sin utbildning eller tjänst.
– Det handlar om sårbarheter och vi kan hantera sårbarheter om pålitligheten och lojaliteten är intakt. Mer konkret är det att om man på ett öppet och ärligt sätt berättar om alla sårbarheter man kan tänkas ha, relationer till exempel, då har vi en möjlighet att bedöma det.
Polisen tittar i så fall på om det finns åtgärder som kan vidtas för att den möjliga sårbarheten hos personen inte ska kunna utnyttjas av andra.
– Nu är det de fall där en individ inte längre kan vara placerad i säkerhetsklass som får mest uppmärksamhet naturligtvis. Men vi hanterar ju väldigt många ärenden där vi hittar lösningar på olika sätt där vi kan riskminimera, säger Linda Escar.