Den man i 60-årsåldern som åtalats för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och USA för Rysslands räkning frias av Stockholms tingsrätt, trots att rätten trodde på mycket av det som åklagaren lade fram.
– Mitt intryck är att tingsrätten menar att han på uppdrag av rysk underrättelseverksamhet har bidragit till att Ryssland kunnat kringgå sanktioner, men att det i sig inte räcker för att uppnå brottet som lagen avser, säger Tony Ingesson, biträdande universitetslektor vid Lunds universitet och forskare i underättelseanalys.
"Plattform för GRU"
Enligt domen har åklagaren bevisat att mannens företag skickat avancerade teknikföremål från annat land via Sverige till Ryssland. Ryssland har problem att få tag på bland annat avancerade chip som krävs för att tillverka komplexa vapensystem, till följd av omfattande sanktioner mot landet.
Tingsrätten finner det styrkt att företaget "utgjort en plattform för GRU med avseende på rysk teknikanskaffning".
– De menar också att han agerat med svikliga medel – att han använt falska identitetsuppgifter till exempel – det är ett tecken på att man håller på med något suspekt som behöver döljas, säger Ingesson.
Principiellt intressant
Tony Ingesson påpekar att han inte är jurist, men bedömer att rätten verkar ha tagit fasta på vad som egentligen är "uppgifter" i spioneribestämmelsen. Det handlar om information om exempelvis vapen eller försvarsverk. Men enligt tingsrätten har mannens verksamhet "inte syftat till inhämtande av uppgifter rörande Sverige eller USA som kan utgöra spioneri".
– Min tolkning är att "uppgifter" är det centrala här, att det inte når upp till det som lagen avser. Man kan säga att kopplingen till Sverige, försvarsverk och vapen och liknande som listas i lagen, är för svag, säger han.
Tingsrätten tar också fasta på att tekniken i sig köpts utanför Sverige, och att det inte skett några närmanden till företag eller myndigheter i Sverige.
Enligt Ingesson skulle det möjligtvis kunna röra sig om någon annan typ av brottslighet, även om han förstår att åklagaren valt att gå på rubriceringarna om grov olovlig underrättelseverksamhet, med tanke på kopplingen till GRU.
– På det sättet är det principiellt intressant, att det skulle kunna tolkas som att det finns en lucka i lagen, säger han.